Ann Nilsson , har skrivit sin studentuppsats med fokus på matematikspelet Rutiga Familjens integration i en ny lärmiljö: hos elever som upplever svårigheter i matematik. Elevernas förståelse, attityd och bedömning av den egna förmågan analyseras och kompletteras av spelobservationer samt intervju med specialpedagog och mynnar ut i konkreta rekommendationer för spelets integration i och anpassning till denna lärsituation. Examensarbetet utsågs till Sveriges bästa uppsats i systemvetenskap
Titel: Lärsituationens komplexitet för elever som upplever svårigheter i matematik: Rutiga Familjen i en ny lärmiljö
Författare: Nilsson, Ann, Högskolan Väst
Handledare: Pareto, Lena, Högskolan Väst
Examinator: Gander, Pierre, Högskolan Väst
Abstrakt:
Räkna med Rutiga Familjen är ett spel utvecklat som läromedel i matematik. Spelets huvudmål är att motivera elever i sitt lärande genom sin grafiska representation av decimalsystemet, de fyra räknesätten, positiva och negativa tal samt genom sin pedagogiska ansats av en lärande agent. För att motivera elever att spela och arbeta med matematik utan att initialt vara medveten om det, är matematiken i spelet trots sin matematiska grund, nedtonad. Spelet som testas internationellt mot normaltpresterande elever, introducerades i detta projekt till sex svenska elever med låg motivation för och/eller svårigheter i matematik. Eleverna som är från femte till sjunde klass deltog i denna undersökning under en tre veckors period. Projektets huvudmål är att föreslå rekommendationer för matematikspelets integration i undervisningen av elever med matematiksvårigheter och för anpassning av spelet till deras behov. Som utgångspunkt för framtagning av rekommendationerna ställdes följande fråga: Hur ser lärsituationen ut för elever som upplever svårigheter i matematik? I ett försök att förstå komplexiteten av elevernas lärsituation genomfördes flera tester i deras attityd, självvärdering och matematikförståelse, observationer av deras spelande, intervju med specialpedagogen samt enkät kring deras attityd gentemot spelet och specialundervisningen och kring deras förståelse för traditionellt vs grafiskt representerade matematikuppgifter. Trots studiens tidsbegränsning är det uppenbart att elevernas svårigheter i matematik hänger samman med andra faktorer, då majoriteten av eleverna uppvisar en negativ inställning, en låg självvärdering samt känslighet för störningar och reaktioner från sitt sociala nätverk. Läs uppsatsen

Ref: Nilsson A. Lärsituationens komplexitet för elever som upplever svårigheter i matematik : Rutiga Familjen i en ny lärmiljö. 2009.

Efter sitt avhandlingsarbete i Frankrike tilldelas Lena Magnusson ett interimbidrag från TFR, Tekniskvetenskapliga Forskningsrådet, under projektet Pedagogiska matematikspel för barn för att komma in i nya forskningsområden/ett nytt lärosäte. Hennes forskning kring matematik hos grundskoleelever utifrån ett genusperspektiv, med fokus på tjejernas intresse för och prestation i matematik, tar fart och de första embryona till Rutiga Familjen kommer fram.

Bidraget från TFR gäller perioden oktober 1996 – oktober 1997.

TFR Tekniskvetenskapliga Forskningsrådet, var en svensk myndighet, ett forskningsråd som existerade mellan 1990 och 2000 och finansierade teknisk grundforskning vid universitet och högskolor. Den 1 januari 2001 ersattes denna myndighet tillsammans med 4 andra av Vetenskapsrådet.

Projektet kan innebära kommersialisering av produkten om lämplig samarbetspartner hittas. Kontakter har tagits med möjliga intressenter såsom Natur&Kultur, Levande böcker, och Gammafon Multimedia. Intresse för projektet finns hos samtliga, men ingen av kontakterna har lett till ett samarbete. Skälen är olika – vad gäller Natur&Kultur så anser de projektet vara mycket intressant ur pedagogisk synvinkel men inte ur kommersiell.
Skälen de anger är

1) att marknaden allmänt i Sverige för läromedel är för liten för att bli lönsam
2) att renodlade IT-läromedel är svåra att sälja
3) att lärare vill ha IT-läromedel som är begränsade till specifika träningsmoment
4) att lärare inte vill ha läromedel som klart går utanför läroplanen:

- ”lågstadielärare vill inte höra talas om negativa tal”
- av princip kan inte samma spel användas på lågstadiet som på högstadiet
- projektet grundidé är ett nytt sätt att se matematik som bygger på en djupare förståelse och många lärare har själva inte den förståelsen.

De två första punkterna verkar vara ett allmänt problem, medan de två sista är specifikt för projektet ifråga. Min slutsats blir att åtminstone Natur&Kultur anser att idéerna i projektet är för nytänkande för att slå som kommersiell produkt.
Vad gäller de spelorienterade potentiella samarbetsparterna, så anser de att spelet är kul och kan tänka sig att ta med det som en del i ett annat CD-rom spel. Min uppfattning är att de ser projektet rent ur spel- och nöjesperspektiv, utan att förstå eller bry sig om den pedagogiska potential som finns i projektet. Vår ståndpunkt är att den pedagogiska aspekten är för betydande och intressant för att inte ges utrymme som ett eget spel.

”Matte är sjuårige Lindas favoritämne, men dataspelet rutiga familjen är dubbelt så roligt. Och mitt i leken får hon och hennes vänner en djupare förståelse för matematik.”
Tidningsartikel Göteborgs-Posten, tisdag 23 maj 2000 » Läs mer

Vi inleder den andra delen av Fas II i Skolverkets matematiksatsning i Uddevalla (2011-2013) med en uppstartsträff dit alla Rutiga Familjens lärare inbjuds. Alla välkomnas efter sommarens uppehåll och träffen inleds med att Kjell Svanström, projektets koordinator och lärare på Dalabergskolan, presenterar höstens planering:

1) Arbetet med Rutiga Familjen under matematiklektionerna:
- innan v. 38: Genomföra lektionsplanering 2 (som planerades VT12)
- v. 38: Anteckna reflektioner kring lektionsplanering 2 med individuell handledning
- v. 39: Skicka in lektionsplanering 3
- v. 39 – v. 42: Genomföra lektionsplanering 3
- v. 42: Skicka in reflektioner kring lektionsplanering 3
- v. 45: Skicka in lektionsplanering 4
- v. 45 – v. 49: Genomföra lektionsplanering 4
- v. 49: Skicka in reflektioner kring lektionsplanering 4

2) Genomförandet av elevtester vid två tillfällen:
- v. 35 – 49: RF eleverna utför sin andra testomgång. Preliminärt kommer elevtester i matematikförståelse och i självvärdering ske baserad på elevens individuella speltid.
- jan 2013: alla RF elever utför sin tredje testomgång i matematik och självvärdering.

3) Lärarna erbjuds möjlighet till fortbildning i konceptuell förståelse vid tre tillfällen under v. 36.

4) En halvdag projektkonferens med ”Kollegial samarbete” som huvudfokus är inplanerad under v. 44.

5) 18:e mars 2013 har vi vår avslutande projektkonferens (halvdag).

Efter fikat tar Maria Spante från Högskolan Väst över och presenterar resultaten av lärarenkäten som gjordes VT12. Hon lyfter fram typexempel och minnesvärda inslag från enkätsvaren samtidigt som hon förtydligar att enkäten ännu är öppen för svar från nytillkomna lärare samt lärare som inte hunnit besvara den.

Lena Pareto, från Högskolan Väst och Rutiga Familjens grundare, presenterar sedan elevernas testresultat från den första testomgången.

Lena Nilsson från Högskolan Väst ger oss en inblick i procedurell och konceptuell kunskap med avstamp i TIMMS (2007) djupanalys av svenska elevers matematikkunskaper.

Eftersom ett nytt skolår inleds i samband med uppstartsmötet, visar Ann Nilsson från Högskolan Väst och Kjell Svanström hur RF klasser ska administreras.

Därefter visar Lena Pareto Rutiga Familjens nytillkomna kanaler:
- Rutiga Familjens egen YouTube kanal där varje videoavsnitt belyser ett RF spel.
- Möjligheten att spela RF på Science Center i Trollhättan.

Innan träffen avslutas, lyfter Maria Spante fram fasens fokus: kollegialt samarbete. Det innebär att RF lärarna spelar in sin RF lektion medan en kollega observerar. Efter lektionens slut går de sedan tillsammans igenom videomaterialet och diskuterar kring det alltmedan dialogen spelas in.

Knut och Alice Wallenberg Stiftelse, WGLN II - Wallenberg Global Learning Network II finansierar Rutiga Familjen under projektnamnet Teachable Agent Games for Early Mathematics. Högskolan Väst  i Trollhättan och Stanford University i USA  inleder därmed ett internationellt och interdisciplinärt samarbete. Spelutvecklingen och pilotstudiens empiriska resultat kommer sedan att vara RF:s proof-of-concept och ligga till grund  för eventuella framtida WGLN ansökningar.

Finansieringen sker över en period av 1 år och mellan sept 2006 och aug 2007 görs följande:

- Fördjupning av relationen och samarbetet genom produktiva träffar IRL, där bl.a. Daniel Schwartz håller ett föredrag på Högskolan Väst och Lena Pareto presenterar pilotstudiens  resultat (se nedan) på WGLN:s symposium i Lund. Observera att parterna inte tidigare hade träffats.

- Vidareutveckling och implementering av prototypen. Lena Pareto utvecklar spelet vidare genom att förbättra presentationen av spelets matematiska innehåll samt genom att införa artificiell intelligens i form  av en agent.

- Pilotstudie genomförs och prototypen testas i en vecka av en klass i årskurs 4 (21 elever). Målet är att testa deras förståelse av decimalsystemet, av sambandet mellan de olika enheterna samt av additionens effekter. Testet består av en pretest, en spelsession av 1-1,5t och en posttest samt en gruppintervju med alla deltagare. För spelsessionen delas gruppen i två, där den ena halvan spelar utan agent, men mot datorn och den andra halvan spelar själv, lär upp sin agent och observerar sin agent spela RF.