Lena Pareto deltar i AIED konferensen 15th International Conference on Artificial Intelligence in Education, in Auckland, Nya Zeeland, och presenterar tillsammans med kollegorna Björn Sjödén, Betty Tärning samt Agneta Gulz från Lund Universitet följande artikel: Transferring Teaching to Testing – An Unexplored Aspect of Teachable Agents.

Tillsammans med kollegorna Annika Silvervarg från Linköping Universitet, Magnus Haake, Thomas Strandberg samt Agneta Gulz  från Lund Universitet presenterar Lena följande artikel: An Educational Math Game with a Teachable Agent and a Social Chat.

Med kollegorna Tobias Arvemo  från Högskolan Väst, Ylva Dahl från Uddevalla Skolor, Magnus Haake samt Agneta Gulz  från Lund Universitet, presenterar hon: A Teachable-Agent Arithmetic Game’s effects on Mathematics Understanding, Attitude and Self-Efficacy.

Alla RF lärare som deltar i matematiksatsningen i Uddevalla har vid flera tillfällen möjlighet att delta i ett seminarium om konceptuell matematikförståelse. Tillsammans med Lena Nilsson från Högskolan Väst fördjupar vi oss i procedurell och konceptuell förståelse, de ”stora” pedagogiska inriktningarna, learning studies, mm. Sedan drar Lena Pareto parallellen med Rutiga Familjens matematikspel och belyser bl.a. hur konceptuell matematikförståelse tränas. Under seminariet för vi tillsammans givande diskussioner kring matematikförståelsen och dess utmaningar i det dagliga arbetet.

Ta del av Lenas Paretos presentation om Rutiga Familjen & konceptuell matematikförståelse

Projektet kan innebära kommersialisering av produkten om lämplig samarbetspartner hittas. Kontakter har tagits med möjliga intressenter såsom Natur&Kultur, Levande böcker, och Gammafon Multimedia. Intresse för projektet finns hos samtliga, men ingen av kontakterna har lett till ett samarbete. Skälen är olika – vad gäller Natur&Kultur så anser de projektet vara mycket intressant ur pedagogisk synvinkel men inte ur kommersiell.
Skälen de anger är

1) att marknaden allmänt i Sverige för läromedel är för liten för att bli lönsam
2) att renodlade IT-läromedel är svåra att sälja
3) att lärare vill ha IT-läromedel som är begränsade till specifika träningsmoment
4) att lärare inte vill ha läromedel som klart går utanför läroplanen:

- ”lågstadielärare vill inte höra talas om negativa tal”
- av princip kan inte samma spel användas på lågstadiet som på högstadiet
- projektet grundidé är ett nytt sätt att se matematik som bygger på en djupare förståelse och många lärare har själva inte den förståelsen.

De två första punkterna verkar vara ett allmänt problem, medan de två sista är specifikt för projektet ifråga. Min slutsats blir att åtminstone Natur&Kultur anser att idéerna i projektet är för nytänkande för att slå som kommersiell produkt.
Vad gäller de spelorienterade potentiella samarbetsparterna, så anser de att spelet är kul och kan tänka sig att ta med det som en del i ett annat CD-rom spel. Min uppfattning är att de ser projektet rent ur spel- och nöjesperspektiv, utan att förstå eller bry sig om den pedagogiska potential som finns i projektet. Vår ståndpunkt är att den pedagogiska aspekten är för betydande och intressant för att inte ges utrymme som ett eget spel.

”Högskolan Väst har tillsammans med Stanford University och Lunds universitet tilldelats 1, 2 miljoner kronor för att utveckla grundskolans matematikundervisning med hjälp av IT och digitala whiteboard. Forshällaskolan i Uddevalla kommer nu i en studie att använda sig av Rutiga familjen, ett grafiskt matematikprogram utvecklat av Lena Pareto, forskare vid Högskolan Väst.”]
Wallenbergstiftelsen storsatsar på forskningsprojekt om matematik och IT.”
Nyhet Högskolan Väst, Trollhättan, fredag 26 september 2008 » Läs mer

Efter den första spelperioden i Skolverkets Matematiksatsning har det nu blivit dags att utvärdera och reflektera samt diskutera kring den fortsatta integrationen av Rutiga Familjens matematikspel som läromedel i matematikundervisningen.

Under denna period träffar vi alla deltagande lärare och i samtal utvärderas det planerade lektionsupplägget kontra de genomförda speltillfällen, lärarens och elevernas inställning gentemot spelet och spellektionerna, lärarens roll, mm. Tillsammans reflekterar vi kring matematikspelet och dess integrering i undervisningen samt planerar kommande spelperiod och observationer.

MALIDA – Matematisk Lekfull Interaktion på Digital Arena, är ett samverkansprojekt mellan Uddevalla kommuns grundskoleverksamhet, Innovatums Science Center i Trollhättan och Högskolan Väst. Pilotstudien finansieras av Specialpedagogiska Skolmyndigheten.

Samarbetet mellan Uddevalla kommun, Högskolan Väst och Rutiga Familjen utvidgas och matematikspelets grafiska spelmiljö förs över till Science Centers digitala arena Caleidoscopica. I denna  ”interaktiv 3D-biograf” är användaren omsluten av en 4 meter hög och 12 meter vid scen i 270°. Där interagerar användaren med den virtuella världen genom att hantera fysiska, kubiska kuddar. Man befinner sig således mitt i händelsernas centrum för maximal närvaro- och upplevelsekänsla.

Tanken är att elever på ett mer engagerande, fysiskt aktivt och mer konkret sätt ska kunna använda lärspelet i denna miljö istället för framför en datorskärm eller en interaktiv tavla. Det långsiktiga syftet är att skapa en inkluderande, lekfull och inspirerande matematisk lärmiljö på en digital arena tillgänglig för all skolverksamhet och allmänhet i regionen, där elevers olika förmågor samverkar i en gemensam aktivitet och där samtidigt elevernas mindre utvecklade förmågor stimuleras och utvecklas.

Pilotstudien innebär att fyra typer av insatser planeras: spelanpassning till den digitala 3D-biografen, användartester av spelprototypen (specialpadegoger, forskare och en mindre grupp elever), dokumentation samt spridning av resultaten.

Studiens primära målgrupper är elever som har behov att stöd för sin matematiska utveckling och elever som har behov av att träna socialt samspel. Dock kan MALIDA, precis som Rutiga Familjen på sin ursprungliga plattform, fungera som en motiverande, om än mindre nödvändig, läraktivitet för alla elever, i enlighet med filosofin att en ”design för alla” motverkar onödig särbehandling och behovsbaserade grupperingar.