Idag har vi vår första kreativa workshop tillsammans med 12 lärare från Dalabergsskolan. Lärarna arbetar utifrån vad klassen arbetar med, hur klassen arbetar med det, vilka mål som styr och vilka utmaningar som finns. Sedan väljer varje årskurs en utmaning och ett mål att arbeta utifrån under tre lektioner där eleverna spelar med matematikspelet Rutiga Familjen.

Utmaningarna och målen som valdes per årskurs samt lektionernas upplägg (mål, innehåll, val av spelpartner) ser ut som följande:
Spår 1 ÅK 1-2
Vald utmaning
-
Valt mål
10-kamraterna
Valt upplägg (klicka på bilden för förstoring)

Spår 1 ÅK 3-5
Vald utmaning
-
Valt mål
Förstå och använda 10-kompisar
Valt upplägg (klicka på bilden för förstoring)

Spår 2 & 3 ÅK 1-3
Vald utmaning
Svårt att få eleverna att förstå likamedtecknets betydelse
Valt mål
Att förstå vad likamedtecknet betyder
Istället för att planera in sina tre lektioner, utvecklade lärarna en ny spelidé som har resulterat i flera nya spel!

Spår 2 & 3 ÅK 2-5
Vald utmaning
Att eleverna ska bli säkra på multiplikationstabeller. Att kunna använda multiplikation i problemlösning: area, räknesagor
Valt mål
Kunna koppla multiplikationstabellen med areaberäkning
Valt upplägg (klicka på bilden för förstoring)

Spår 4 & 5  ÅK 1-3 & lilla gruppen
Vald utmaning
Öppna utsagor t ex: 7 + _ = 10 och 10  – _ = 4
Valt mål
Kunna 10-kamraterna utan att tveka
Valt upplägg (klicka på bilden för förstoring)

Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling (KK-stiftelsen) finansierar Rutiga Familjen under projektet En ny generation läromedel och projektnamnet Lek och spela i plus- och minusvärlden. Finansieringen sker över en period av nästan 3,5 år.

Utöver skapandet av Rutiga Familjen (ursprungligen som datorbaserad prototyp) samt dess kontinuerliga utveckling och programmering, sker bl.a. följande mellan dec 1997 och maj 2001:
- Projektidén presenteras till lärare från tre olika skolor.
- Intervju av huvudsakligen flickor utförs. Intervjun fokuserar på matematik och datorspel.
- RF:s första spelen i addition och subtraktion med enbart ental testas i en vecka av 2 klasser i årskurs 3 och av tolv 6-åringar.
- Spelen med 10-tal och 100-tal testas med dessa två klasser i årskurs 3 (samma klasser som ovan).
- Projektet presenteras för alla lärare från låg- och mellanstadiet på Åreskolan.
- RF genomgår en ny testomgång med en ny referensskola i Åre. Spelen testas med klasser i årskurs 2, 3, 5 och 6.  I de lägre klasserna testas huvudsakligen spelen med addition och subtraktion på alla nivåer, medan i de högre klasserna testas multiplikations- och divisionsspelen för första gången.
- Åreskolan fortsätter under hösten 99 att använda RF i sin undervisning. Mer djupgående analyser och tester planeras för att försöka avgöra om förståelsen för matematik påverkas. Detta innebär jämförelser av barnens förståelse i formell matematik relativt i RF:s modell samt upprepning av dessa tester efter flera månaders kontinuerligt arbete med spelen.
- RF utgör under hösten 99 en central del i undervisningen av flickorna som har stora inlärningssvårigheter. Undervisningen i datakunskap sker regelbundet på en nystartad internatskola för flickor med extremt svåra uppväxtförhållanden.
- Sökning efter lämpliga samarbetspartners pågår för en eventuell kommersialisering av RF.
- Utförliga förståelsetester med årskurs 2 samt årskurs 6 genomförs i Åreskolan våren 99. Testerna består av först ett skriftligt test med uppgifter som löses i traditionellt formulerad matematik, sedan en spelsession med RF i ca 1 timme var, med den nya kopplingen till matematik påslagen och slutligen ett skriftligt test, med precis samma uppgifter som i den första delen, dock formulerade i rutmodellen, med syftet att se om hur väl eleverna klarade av att lösa olika sorters uppgifter i de två varianterna.
- Kortare test görs på Mossebergsskolan i samband med ett radioprogram, december 1999.
- Förståelsetester görs (med nya barn) på Montessoriskolan i Henån våren 2000.
- Hösten 2000 utförs tester med multiplikations- och divisionsspelen på Åreskolan.
- Åreskolan testar spel mot datorspelare under våren 2001.
- Våren 2001 görs även allmänna tester av spelet (med nya barn) i Östersund.
- Mindre omfattande test av spelets saga och dess ljudeffekter görs på Åreskolan under våren 2001.

Läs om spelets grafiska utformning, dess mikrovärld samt pedagogik och få samtidigt en översikt  över de olika spelen. Eftersom Rutiga Familjen ändrar sig i takt med forskningen, uppdateras handledningen i skrivandets stund. Under tiden kan du ta del av en tidigare version som introduktion  till Rutiga Familjens kärna.
» Läs handledningen från 2008

Inför vårt fortsatta arbete under Fas I av Skolverkets satsning på matematik i Uddevalla 2011-2013 har vi sammanställt en enkät som riktar sig till alla deltagande lärare i projektet. Syftet med enkäten är att delvis fungera som ett tillfälle för lärarna att reflektera över sin relation och syn på ämnet matematik, som en utgångspunkt för våra fortsatta diskussioner. Delvis kommer enkätsvaren att  sammanställas och konkretiseras i gemensamma idébanker som vi alla kan ta del av och diskutera kring, som t.ex.:

- vad kan påverka synen på ämnet (fråga B.4)
- exempel på alternativa matematiklektioner (fråga C.2)
- exempel på bedömningsmetoder och brister i våra vanliga bedömningsinstrument (fråga C.4-6)
- vad värdesätts i undervisningssammanhang (fråga C.8)
- vad är speciellt utmanande (fråga C.9)
- vilka förväntningar och farhågor finns det inför detta projekt (fråga D.3-4)

Nedan presenteras alla frågor som finns i enkäten. Svaren behandlas dock inte i detta forum.

Enkätens frågor är indelade i 4 teman:
A. Bakgrund
1. Vilket år är du född?
2. Vad har du för slags lärarutbildning alternativt annan utbildning?
3. Vilken ämnesinriktning har du i din utbildning (om någon)? Om du har en ämnesinriktning, vad gjorde att du valde just den?
4. Har du någon annan ämnesutbildning/fortbildning?
5. Hur många år har du undervisat?
6. Vilka åldrar har du huvudsakligen undervisat?
7. Vilka ämnen har du huvudsakligen undervisat i?

B. Egna erfarenheter från skoltiden
1. Vilket/vilka var dina egna favoritämnen i skolan?
2. Hur upplevde du själv matematik under din skolgång?
3. Berätta om ditt starkaste matematikminne från skoltiden!
4. Har någonting inträffat eller gjort att du efter skoltiden förändrat din syn på och/eller inställning till matematik? I så fall vad och på vilket sätt?

C. Egna erfarenheter från lärarrollen
1. Berätta hur en typisk matematiklektion går till när du undervisar!
2. Berätta om den/de mest ovanliga matematiklektionen/erna du hållit!
3. Vilka läromedel/hjälpmedel använder du mest i din matematikundervisning? Vilka använder du helst?
4. Hur bedömer du dina elevers matematikförståelse? Berätta om alla sätt du kan komma på!
5. Vad tycker du om de nationella proven i matematik som bedömningsinstrument?
6. Har du någon gång upplevt att en elevs matematiska förståelse är väsentligt skilt från hur eleven presterar på t.ex. prov och tester? Vad är det i så fall som skiljer sig åt?
7. Hur upplever du dina elevers attityd och inställning till matematikämnet?
8. Berätta om ditt bästa minne från din egen matematikundervisning!
9. Berätta om någon situation som du som matematiklärare har upplevt speciellt utmanade och/eller frustrerande!

D. Om projektet
1. Har du varit med i andra utvecklingsprojekt tidigare? I så fall vad har det/dessa handlat om?
2. Varför har du valt/blivit utvald att delta i skolverkets matematiksatsning?
3. Vilka förväntningar har du på projektet?
4. Vilka farhågor har du inför projektet?
5. Vad skulle du helst av allt önska att ett matematikprojekt ger dig som lärare?

”Forskning och pedagogik går hand i hand när Wallenbergsstiftelsen storsatsar på matematik och IT i Uddevalla. Genom ett anslag på 1,2 miljoner kronor sätter IT-hungriga lärare Forshällaskolan på kartan.”
Tidningsartikel Bohusläningen, Del 2, fredag 26 september 2008 » Läs mer

”Högskolan Väst i Trollhättan har tillsammans med Stanford University och Lunds universitet fått 1,2 miljoner kronor för att utveckla grundskolans matematikundervisning med hjälp av IT och digitala whiteboard.”
Tidningsartikel Elektronik i Norden, 15/2008, fredag 17 oktober 2008 » Läs mer på s. 25