Idag har vi vår första kreativa workshop tillsammans med 12 lärare från Dalabergsskolan. Lärarna arbetar utifrån vad klassen arbetar med, hur klassen arbetar med det, vilka mål som styr och vilka utmaningar som finns. Sedan väljer varje årskurs en utmaning och ett mål att arbeta utifrån under tre lektioner där eleverna spelar med matematikspelet Rutiga Familjen.

Utmaningarna och målen som valdes per årskurs samt lektionernas upplägg (mål, innehåll, val av spelpartner) ser ut som följande:
Spår 1 ÅK 1-2
Vald utmaning
-
Valt mål
10-kamraterna
Valt upplägg (klicka på bilden för förstoring)

Spår 1 ÅK 3-5
Vald utmaning
-
Valt mål
Förstå och använda 10-kompisar
Valt upplägg (klicka på bilden för förstoring)

Spår 2 & 3 ÅK 1-3
Vald utmaning
Svårt att få eleverna att förstå likamedtecknets betydelse
Valt mål
Att förstå vad likamedtecknet betyder
Istället för att planera in sina tre lektioner, utvecklade lärarna en ny spelidé som har resulterat i flera nya spel!

Spår 2 & 3 ÅK 2-5
Vald utmaning
Att eleverna ska bli säkra på multiplikationstabeller. Att kunna använda multiplikation i problemlösning: area, räknesagor
Valt mål
Kunna koppla multiplikationstabellen med areaberäkning
Valt upplägg (klicka på bilden för förstoring)

Spår 4 & 5  ÅK 1-3 & lilla gruppen
Vald utmaning
Öppna utsagor t ex: 7 + _ = 10 och 10  – _ = 4
Valt mål
Kunna 10-kamraterna utan att tveka
Valt upplägg (klicka på bilden för förstoring)

MALIDA – Matematisk Lekfull Interaktion på Digital Arena, är ett samverkansprojekt mellan Uddevalla kommuns grundskoleverksamhet, Innovatums Science Center i Trollhättan och Högskolan Väst. Pilotstudien finansieras av Specialpedagogiska Skolmyndigheten.

Samarbetet mellan Uddevalla kommun, Högskolan Väst och Rutiga Familjen utvidgas och matematikspelets grafiska spelmiljö förs över till Science Centers digitala arena Caleidoscopica. I denna  ”interaktiv 3D-biograf” är användaren omsluten av en 4 meter hög och 12 meter vid scen i 270°. Där interagerar användaren med den virtuella världen genom att hantera fysiska, kubiska kuddar. Man befinner sig således mitt i händelsernas centrum för maximal närvaro- och upplevelsekänsla.

Tanken är att elever på ett mer engagerande, fysiskt aktivt och mer konkret sätt ska kunna använda lärspelet i denna miljö istället för framför en datorskärm eller en interaktiv tavla. Det långsiktiga syftet är att skapa en inkluderande, lekfull och inspirerande matematisk lärmiljö på en digital arena tillgänglig för all skolverksamhet och allmänhet i regionen, där elevers olika förmågor samverkar i en gemensam aktivitet och där samtidigt elevernas mindre utvecklade förmågor stimuleras och utvecklas.

Pilotstudien innebär att fyra typer av insatser planeras: spelanpassning till den digitala 3D-biografen, användartester av spelprototypen (specialpadegoger, forskare och en mindre grupp elever), dokumentation samt spridning av resultaten.

Studiens primära målgrupper är elever som har behov att stöd för sin matematiska utveckling och elever som har behov av att träna socialt samspel. Dock kan MALIDA, precis som Rutiga Familjen på sin ursprungliga plattform, fungera som en motiverande, om än mindre nödvändig, läraktivitet för alla elever, i enlighet med filosofin att en ”design för alla” motverkar onödig särbehandling och behovsbaserade grupperingar.

Läs om spelets grafiska utformning, dess mikrovärld samt pedagogik och få samtidigt en översikt  över de olika spelen. Eftersom Rutiga Familjen ändrar sig i takt med forskningen, uppdateras handledningen i skrivandets stund. Under tiden kan du ta del av en tidigare version som introduktion  till Rutiga Familjens kärna.
» Läs handledningen från 2008

Till AIED konferensen 15th International Conference on Artificial Intelligence in Education, in Auckland, Nya Zeeland, presenterade Annika Silvervarg (Linköping Universitet) och kollegorna Lena Pareto, Magnus Haake, Thomas Strandberg samt Agneta Gulz (Lund Universitet) följande artikel 2011: An Educational Math Game with a Teachable Agent and a Social Chat (eftersom artikeln publiceras internationellt, är den på engelska.)
Abstrakt: We present an educational math game, including a teachable agent and a social chat, that trains basic arithmetic skills with a focus on grounding base-ten concepts in spatial representations. It employs a board-game design with a variety of different sub-games, game modes and levels of difficulty. [...] In other words, the basic game with the TA contains a form of on-task conversation between agent and student. But the game architecture also has been extended with a chat where the student can engage in conversation with the TA, writing freely by means of the keyboard and bring up basically any topic in a chat-like manner. [...] One reason to include off-task conversation is to enrich the game and its motivational qualities for the age group in question (12-14 year olds). Another is to be able to explore whether such a conversational module can enable pedagogical interventions, such as supporting pupils math self efficacy and change negative attitudes toward math in general. » Läs mer

Utifrån vikten och behovet av att utveckla en konceptuell förståelse i matematik (TIMSS 2007), belyser genomgången ”Rutiga Familjen & konceptuell matematikförståelse” hur matematikspelet kan bidra till sådan förståelse, ge mentala bilder och grundläggande taluppfattning samt bidra till att förstå positionssystemet och operationer.

Till AIED International Conference on Artificial Intelligence in Education, in Brighton, Storbritannien, presenterade Lena Pareto följande artikel 2009: Teachable Agents that Learn by Observing Game Playing Behavior (eftersom artikeln publiceras internationellt, är den på engelska.)
Abstrakt:  An educational game in mathematics targets cognitive skills oincluding pattern finding and generalization from example by teaching an agent. These can be difficult for young children, let alone teaching about them. Therefore, we have designed a new way of teaching an agent, the teach-by-guiding model. We describe the model and its basic implementation. Because this is a work-inprogress, we end by raising questions of how such an agent is perceived, and in what respect it may differ from other pedagogical agents. » Läs mer på s.31