”Konkret, Lekfullt. Roligt. Det är några omdömen om Rutiga familjen, ett grafiskt, digitalt matematikprogram som ger eleverna en djupare förståelse för positiva och negativa tal, decimalsystemet och de fyra räknesätten. Detta är ett annat sätt att se på matte, och programmet testas nu på Forshällaskolan utanför Uddevalla.”
Publicering: Räkna med Rutiga Familjen i Vestlin, Lena (red.)
Från wikis till mattefilmer – om IKT i skolan, s.47-52. Stockholm: Lärarförbundets förlag, 2009 » Läs mer

Ylva, en av studenterna  bakom bloggen Digital Dagbok beskriver kort sina intryck kring Lena Pareto’s föreläsning om Rutiga Familjen, dyskalkyli och matematik.

Läs inlägget

Sagan finns nu delvis även i form av korta filmavsnitt. Filmerna kan inleda eller komplettera den skriftliga sagan. 3D filmerna är resultatet av ett projektarbete och skapades av Digitala Media studenter, Högskolan Väst i Trollhättan.
» Titta på filmerna

Ann Nilsson , har skrivit sin studentuppsats med fokus på matematikspelet Rutiga Familjens integration i en ny lärmiljö: hos elever som upplever svårigheter i matematik. Elevernas förståelse, attityd och bedömning av den egna förmågan analyseras och kompletteras av spelobservationer samt intervju med specialpedagog och mynnar ut i konkreta rekommendationer för spelets integration i och anpassning till denna lärsituation. Examensarbetet utsågs till Sveriges bästa uppsats i systemvetenskap
Titel: Lärsituationens komplexitet för elever som upplever svårigheter i matematik: Rutiga Familjen i en ny lärmiljö
Författare: Nilsson, Ann, Högskolan Väst
Handledare: Pareto, Lena, Högskolan Väst
Examinator: Gander, Pierre, Högskolan Väst
Abstrakt:
Räkna med Rutiga Familjen är ett spel utvecklat som läromedel i matematik. Spelets huvudmål är att motivera elever i sitt lärande genom sin grafiska representation av decimalsystemet, de fyra räknesätten, positiva och negativa tal samt genom sin pedagogiska ansats av en lärande agent. För att motivera elever att spela och arbeta med matematik utan att initialt vara medveten om det, är matematiken i spelet trots sin matematiska grund, nedtonad. Spelet som testas internationellt mot normaltpresterande elever, introducerades i detta projekt till sex svenska elever med låg motivation för och/eller svårigheter i matematik. Eleverna som är från femte till sjunde klass deltog i denna undersökning under en tre veckors period. Projektets huvudmål är att föreslå rekommendationer för matematikspelets integration i undervisningen av elever med matematiksvårigheter och för anpassning av spelet till deras behov. Som utgångspunkt för framtagning av rekommendationerna ställdes följande fråga: Hur ser lärsituationen ut för elever som upplever svårigheter i matematik? I ett försök att förstå komplexiteten av elevernas lärsituation genomfördes flera tester i deras attityd, självvärdering och matematikförståelse, observationer av deras spelande, intervju med specialpedagogen samt enkät kring deras attityd gentemot spelet och specialundervisningen och kring deras förståelse för traditionellt vs grafiskt representerade matematikuppgifter. Trots studiens tidsbegränsning är det uppenbart att elevernas svårigheter i matematik hänger samman med andra faktorer, då majoriteten av eleverna uppvisar en negativ inställning, en låg självvärdering samt känslighet för störningar och reaktioner från sitt sociala nätverk. Läs uppsatsen

Ref: Nilsson A. Lärsituationens komplexitet för elever som upplever svårigheter i matematik : Rutiga Familjen i en ny lärmiljö. 2009.

Till LearnIT konferensen Game in ´Action i Göteborg, presenterade Lena Pareto följande artikel 2007: Utility Games: gaming as a design strategy to achieve utility effects (eftersom artikeln publiceras internationellt, är den på engelska.)
Abstrakt: The objective of this study is to introduce the concept of utility games, to develop a characterization of such a game category, and to explore design and evaluation issues particular for this category. By utility games, we refer to games predominantly designed for utility purposes, and where gaming is viewed as a design strategy to achieve the utility. Four utility games were analysed, with the following dimensions: the overall context, the utility objective, the game setting, evaluations performed and challenges related to design and evaluation. The analysis shows that the utility aspects and the game design are highly interrelated and affect each other on all levels of the design, and that evaluations of utility games have many dimensions to consider. A summary of lessons learnt and some recommendations to utility game designers are provided. » Läs mer

”Sveriges bästa uppsats i systemvetenskap skrevs av studenten Ann Nilsson från Högskolan Väst i Trollhättan. Det meddelade fackförbundet JUSEK häromdagen då man delade ut det s.k. BEST-stipendiet.”
Nyhet Högskolan Väst, Trollhättan, måndag 19 oktober 2009 » Läs mer