Till LearnIT konferensen Game in ´Action i Göteborg, presenterade Lena Pareto följande artikel 2007: Utility Games: gaming as a design strategy to achieve utility effects (eftersom artikeln publiceras internationellt, är den på engelska.)
Abstrakt: The objective of this study is to introduce the concept of utility games, to develop a characterization of such a game category, and to explore design and evaluation issues particular for this category. By utility games, we refer to games predominantly designed for utility purposes, and where gaming is viewed as a design strategy to achieve the utility. Four utility games were analysed, with the following dimensions: the overall context, the utility objective, the game setting, evaluations performed and challenges related to design and evaluation. The analysis shows that the utility aspects and the game design are highly interrelated and affect each other on all levels of the design, and that evaluations of utility games have many dimensions to consider. A summary of lessons learnt and some recommendations to utility game designers are provided. » Läs mer

Lena Pareto är tillsammans med Ann Nilsson på EC-TEL konferensen 5th European Conference on Technology Enhanced Learning, i Barcelona, Spanien. Följande artikel publiceras: The Complexity of Integrating Technology Enhanced Learning in Special Math Education: a Case Study.

”Eleverna i förberedelseklassen för nyblivna svenskar på Ramnerödsskolan står samlade vid en interaktiv skärm. Dataspelet Rutiga Familjen fångar allas uppmärksamhet när de rödfärgade kuberna på skärmen flyttas med ett enkelt fingertryck till större rutlådor.”
Tidningsartikel Bohusläningen, torsdag 24 maj 2012 » Läs mer

Knut och Alice Wallenberg Stiftelse, WGLN III - Wallenberg Global Learning Network III finansierar Rutiga Familjen under projektnamnet Talking and Seeing Math in Games, där Högskolan Väst  i Trollhättan och Stanford University i USA  fortsätter sitt samarbete. Samtidigt inleds ett nytt samarbete med Lund Universitet , Uddevalla grundskolor, Backa-Lovisaskolan och Hawes Elementary School, USA.

Bidraget omfattar två primära komponenter:
- integrera  Stanfords läragentteknologi i Rutiga Familjen för matematikundervisning i Sverige.
- kvalitativt utvärdera olika modeller för spridning och upptagning. Stanford University undersöker mekanismer för att koppla informellt lärande med formellt lärande genom spel, medan Högskolan Väst undersöker upptagning via lärarnätverk.

Finansieringen sker över 3 år, mellan 2008 – 2011, utförs bl.a. följande:
- En webbaserad tillgänglig spelmiljö med säkerhets- och loggdatasystem skapas. Detta möjliggör att eleven själv kan logga in, även hemma och att all speldata sparas oavsett var eleven spelar. Loggdata som t.ex. antal spelsessioner, -kategorier, -typer, antal kortdrag, agentens utveckling, mm. sparas. Datan blir då underlag för forskningen och verktyg för lärarna.
- Lärarnas administrationsgränssnitt skapas och möjliggör självständig administration av den egna klassen.
- Agentens kunskapssystem utvecklas på ett mer avancerat nivå.
- Agentens utökning  med sociala egenskaper kräver ytterligare forskning kring artificiell intelligens och socialt beteende. Arbetet påbörjas genom att förfina agentens dialoger och observera elevernas reaktioner på agenten.
- En pre-post studie kring läreffekter på grundläggande förståelse av aritmetic utförs och analyseras.
- En pre-post studie kring motivationseffekter på attityd och självbedömning utförs och analyseras. Båda studier omfattar 9 klasser, mellan årskurs 1-7, i 5 olika skolor i 2 länder.
- En grov jämförelse mellan digital smartboard och PC användning av spelet utförs.
- En förbättrad supportmöjlighet utvecklas till nya och befintliga lärare, bl.a. med videoclips som introducerar spelens koncept och typ.
- En matematikdidaktisk grupp för lärarutbildningen på Högskolan Väst startas inom ramen av hela projektet, som under 2009 även finansieras av LUN och samarbetet med lärarutbildningen på HV utökas.

Utifrån Rutiga Familjens framgång via lärarnätverken,  skickas ansökan om projektförlängning till WGLN, som i sin tur beviljar den.

Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling (KK-stiftelsen) finansierar Rutiga Familjen under projektet En ny generation läromedel och projektnamnet Lek och spela i plus- och minusvärlden. Finansieringen sker över en period av nästan 3,5 år.

Utöver skapandet av Rutiga Familjen (ursprungligen som datorbaserad prototyp) samt dess kontinuerliga utveckling och programmering, sker bl.a. följande mellan dec 1997 och maj 2001:
- Projektidén presenteras till lärare från tre olika skolor.
- Intervju av huvudsakligen flickor utförs. Intervjun fokuserar på matematik och datorspel.
- RF:s första spelen i addition och subtraktion med enbart ental testas i en vecka av 2 klasser i årskurs 3 och av tolv 6-åringar.
- Spelen med 10-tal och 100-tal testas med dessa två klasser i årskurs 3 (samma klasser som ovan).
- Projektet presenteras för alla lärare från låg- och mellanstadiet på Åreskolan.
- RF genomgår en ny testomgång med en ny referensskola i Åre. Spelen testas med klasser i årskurs 2, 3, 5 och 6.  I de lägre klasserna testas huvudsakligen spelen med addition och subtraktion på alla nivåer, medan i de högre klasserna testas multiplikations- och divisionsspelen för första gången.
- Åreskolan fortsätter under hösten 99 att använda RF i sin undervisning. Mer djupgående analyser och tester planeras för att försöka avgöra om förståelsen för matematik påverkas. Detta innebär jämförelser av barnens förståelse i formell matematik relativt i RF:s modell samt upprepning av dessa tester efter flera månaders kontinuerligt arbete med spelen.
- RF utgör under hösten 99 en central del i undervisningen av flickorna som har stora inlärningssvårigheter. Undervisningen i datakunskap sker regelbundet på en nystartad internatskola för flickor med extremt svåra uppväxtförhållanden.
- Sökning efter lämpliga samarbetspartners pågår för en eventuell kommersialisering av RF.
- Utförliga förståelsetester med årskurs 2 samt årskurs 6 genomförs i Åreskolan våren 99. Testerna består av först ett skriftligt test med uppgifter som löses i traditionellt formulerad matematik, sedan en spelsession med RF i ca 1 timme var, med den nya kopplingen till matematik påslagen och slutligen ett skriftligt test, med precis samma uppgifter som i den första delen, dock formulerade i rutmodellen, med syftet att se om hur väl eleverna klarade av att lösa olika sorters uppgifter i de två varianterna.
- Kortare test görs på Mossebergsskolan i samband med ett radioprogram, december 1999.
- Förståelsetester görs (med nya barn) på Montessoriskolan i Henån våren 2000.
- Hösten 2000 utförs tester med multiplikations- och divisionsspelen på Åreskolan.
- Åreskolan testar spel mot datorspelare under våren 2001.
- Våren 2001 görs även allmänna tester av spelet (med nya barn) i Östersund.
- Mindre omfattande test av spelets saga och dess ljudeffekter görs på Åreskolan under våren 2001.

Efter den första spelperioden i Skolverkets Matematiksatsning har det nu blivit dags att utvärdera och reflektera samt diskutera kring den fortsatta integrationen av Rutiga Familjens matematikspel som läromedel i matematikundervisningen.

Under denna period träffar vi alla deltagande lärare och i samtal utvärderas det planerade lektionsupplägget kontra de genomförda speltillfällen, lärarens och elevernas inställning gentemot spelet och spellektionerna, lärarens roll, mm. Tillsammans reflekterar vi kring matematikspelet och dess integrering i undervisningen samt planerar kommande spelperiod och observationer.