Projektet kan innebära kommersialisering av produkten om lämplig samarbetspartner hittas. Kontakter har tagits med möjliga intressenter såsom Natur&Kultur, Levande böcker, och Gammafon Multimedia. Intresse för projektet finns hos samtliga, men ingen av kontakterna har lett till ett samarbete. Skälen är olika – vad gäller Natur&Kultur så anser de projektet vara mycket intressant ur pedagogisk synvinkel men inte ur kommersiell.
Skälen de anger är

1) att marknaden allmänt i Sverige för läromedel är för liten för att bli lönsam
2) att renodlade IT-läromedel är svåra att sälja
3) att lärare vill ha IT-läromedel som är begränsade till specifika träningsmoment
4) att lärare inte vill ha läromedel som klart går utanför läroplanen:

- ”lågstadielärare vill inte höra talas om negativa tal”
- av princip kan inte samma spel användas på lågstadiet som på högstadiet
- projektet grundidé är ett nytt sätt att se matematik som bygger på en djupare förståelse och många lärare har själva inte den förståelsen.

De två första punkterna verkar vara ett allmänt problem, medan de två sista är specifikt för projektet ifråga. Min slutsats blir att åtminstone Natur&Kultur anser att idéerna i projektet är för nytänkande för att slå som kommersiell produkt.
Vad gäller de spelorienterade potentiella samarbetsparterna, så anser de att spelet är kul och kan tänka sig att ta med det som en del i ett annat CD-rom spel. Min uppfattning är att de ser projektet rent ur spel- och nöjesperspektiv, utan att förstå eller bry sig om den pedagogiska potential som finns i projektet. Vår ståndpunkt är att den pedagogiska aspekten är för betydande och intressant för att inte ges utrymme som ett eget spel.

”Radioprogrammet bestod av en intervju med Lena Magnusson (numera Lena Pareto) och några barn från Mossebergsskolan som spelade Rutiga Familjen.”
Sveriges Radio, P4, December 1999

Idag har vi vår kreativa workshop tillsammans med lärare från Norrskolan. Lärarna arbetar utifrån vad klassen arbetar med, hur klassen arbetar med det, vilka mål som styr och vilka utmaningar som finns. Sedan väljer varje årskurs en utmaning och ett mål att arbeta utifrån under tre lektioner där eleverna spelar med matematikspelet Rutiga Familjen.

Utmaningarna och målen som valdes per årskurs samt lektionernas upplägg (mål, innehåll, val av spelpartner) ser ut som följande:
ÅK 3 & 4
Vald utmaning
Skapa förutsättningar för kommunikation för samtliga elever. Rätt partner.
Valt mål
Tala matematik
Valt upplägg (Klicka på bilden för förstoring)

ÅK 5
Vald utmaning
Att hitta var kunskapsluckorna ligger
Valt mål
Grundläggande taluppfattning
Valt upplägg (Klicka på bilden för förstoring)

Lena Magnusson, känd som Datahäxan på Rödberget, lanserar Rutiga Familjens webbsida (länken kan ta en stund att ladda).

Innan uppstarten av Fas II i Skolverkets Matematiksatsning 2011, utökas antalet deltagande skolorna med ytterligare en skola: Lane Ryr skolan i Uddevalla. För att komma ikapp i projektet, får Lane Ryr skolan hjälp av Kjell Svanström, projektets koordinator och lärare på Dalabergsskolan, kunnig inom Rutiga Familjen-konceptet genom Wallenbergsatsningen. Kjell presenterar projektet, sig själv och sin funktion inom projektet. Lärarna administrerar sina klasser och eleverna påbörjar arbetet med matematiktester.

Lena Pareto medverkar i konferensen Framtidens Lärande i Nacka och presenterar Rutiga Familjen under seminariet Matematik – med datorer, internet och digitala spel som har temat: ”Vad kan IT tillföra i matematikundervisningen?”

Spela och lär en agent – och förstå aritmetik