Ann Nilsson , har skrivit sin studentuppsats med fokus på matematikspelet Rutiga Familjens integration i en ny lärmiljö: hos elever som upplever svårigheter i matematik. Elevernas förståelse, attityd och bedömning av den egna förmågan analyseras och kompletteras av spelobservationer samt intervju med specialpedagog och mynnar ut i konkreta rekommendationer för spelets integration i och anpassning till denna lärsituation. Examensarbetet utsågs till Sveriges bästa uppsats i systemvetenskap
Titel: Lärsituationens komplexitet för elever som upplever svårigheter i matematik: Rutiga Familjen i en ny lärmiljö
Författare: Nilsson, Ann, Högskolan Väst
Handledare: Pareto, Lena, Högskolan Väst
Examinator: Gander, Pierre, Högskolan Väst
Abstrakt:
Räkna med Rutiga Familjen är ett spel utvecklat som läromedel i matematik. Spelets huvudmål är att motivera elever i sitt lärande genom sin grafiska representation av decimalsystemet, de fyra räknesätten, positiva och negativa tal samt genom sin pedagogiska ansats av en lärande agent. För att motivera elever att spela och arbeta med matematik utan att initialt vara medveten om det, är matematiken i spelet trots sin matematiska grund, nedtonad. Spelet som testas internationellt mot normaltpresterande elever, introducerades i detta projekt till sex svenska elever med låg motivation för och/eller svårigheter i matematik. Eleverna som är från femte till sjunde klass deltog i denna undersökning under en tre veckors period. Projektets huvudmål är att föreslå rekommendationer för matematikspelets integration i undervisningen av elever med matematiksvårigheter och för anpassning av spelet till deras behov. Som utgångspunkt för framtagning av rekommendationerna ställdes följande fråga: Hur ser lärsituationen ut för elever som upplever svårigheter i matematik? I ett försök att förstå komplexiteten av elevernas lärsituation genomfördes flera tester i deras attityd, självvärdering och matematikförståelse, observationer av deras spelande, intervju med specialpedagogen samt enkät kring deras attityd gentemot spelet och specialundervisningen och kring deras förståelse för traditionellt vs grafiskt representerade matematikuppgifter. Trots studiens tidsbegränsning är det uppenbart att elevernas svårigheter i matematik hänger samman med andra faktorer, då majoriteten av eleverna uppvisar en negativ inställning, en låg självvärdering samt känslighet för störningar och reaktioner från sitt sociala nätverk. Läs uppsatsen

Ref: Nilsson A. Lärsituationens komplexitet för elever som upplever svårigheter i matematik : Rutiga Familjen i en ny lärmiljö. 2009.

Under Fas I av Skolverkets satsning på matematik i Uddevalla 2011-2013 har idag Högskolan Väst i Trollhättan i samarbete med 6 skolor från Uddevalla kommun sin första projektkonferens under namnet Vår matematik dag på Dalabergsskolan i Uddevalla.

Under denna heldag erbjuds en gemensam inledning om förmågor/kompetenser i matematik utifrån Lgr 11 följd av tre pass med följande innehåll:

1. Spela med Lena – Rutiga familjen, där lärarna testar spelet med handledning och ställer sina frågor till Lena Pareto, spelets skapare.

2. Labba med Learning studies – Kollegialt lärande. Introduktion av ”Learning studies” med Kjell Svanström, kommunal samordnare för Matematiksatsningen 2011 samt med Livia Norström och Lena Nilsson från Högskolan Väst.

3. Leka med Louise – Varför satsa på matematik? Hur kan vi göra matematikundervisningen mer laborativ, lockande och begriplig? med Louise Alström, utvecklingspedagog i matematik och svenska.

Dagsprogram:

8.30 – 9.30 Inledning
9.30 – 10.00  Kaffe
10.00 – 11.30  Pass 1
11.30 – 12.30  Lunch
12.30 – 14.00  Pass 2
14.00 – 14.30  Kaffe
14.30 – 16.00  Pass 3
16.00 – 16.30  Avslutning

I ramen av Fas II i Skolverkets matematiksatsning i Uddevalla (2011-2013) besöker vi alla deltagande lärare enskild för att stödja dem i sin planering av och i sina reflektioner kring lektionerna med Rutiga Familjen. Vi reflekterar kring tidigare lektionsplaneringar och diskuterar framtida planeringar utifrån det.

Till EC-TEL konferensen 5th European Conference on Technology Enhanced Learning, i Barcelona, Spanien, publicerades följande artikel 2010: The Complexity of Integrating Technology Enhanced Learning in Special Math Education: a Case Study (eftersom artikeln publiceras internationellt, är den på engelska.)
Abstrakt: We present a study of integrating an educational game in special math education, to explore challenges faced during the process. The game promotes an unconventional approach supporting students having math difficulties, through visual representations, learn-by-exploration and learn-by-teaching models. Our conclusion is that integration in special education is more challenging than in the main stream counterpart, due to social vulnerability of the students, learning/teaching challenges in content, motivation and attitude, a non-typical learning situation, and the challenge of matching learning peers. » Läs mer

ACT, All Creators Together , bloggar om vårt besök på Innovatums Science Center i Trollhättan, där vi tillsammans med våra amerikanska kollegor (lärare, it-pedagoger, rektorer och forskare) spelar Rutiga Familjen på Caleidoscopica.

Sedan maj 2012 finns matematikspelet tillgängligt på Science Center där det projiceras på en 34m² stor yta och spelas interaktivt med hjälp av kuddar.

Till AIED konferensen 15th International Conference on Artificial Intelligence in Education, in Auckland, Nya Zeeland, presenterade kollegan Björn Sjödén tillsammans med Lena Pareto, Betty Tärning samt Agneta Gulz (Lund Universitet) följande artikel 2011: Transferring Teaching to Testing – An Unexplored Aspect of Teachable Agents (eftersom artikeln publiceras internationellt, är den på engelska.)
Abstrakt: The present study examined whether socio-motivational effects from working with a Teachable Agent (TA) might transfer from the formative learning phase to a summative test situation. Forty-nine students (9-10 years old) performed a digital pretest of math skills, then played a TA-based educational math game in school over a period of eight weeks. Thereafter, the students were divided into two groups, matched according to their pretest scores, and randomly assigned one of two posttest conditions: either with the TA present, or without the TA. Results showed that low-performers on the pretest improved significantly more on the posttest than did high-performers, but only when tested with the TA. We reason that low-performers might be more susceptible to a supportive social context – as provided by their TA – for performing well in a test situation. » Läs mer