Under januari 2012 anordnas 6 kreativa workshops inom ramen av Skolverkets satsning på matematik i Uddevalla.

De deltagande skolorna är Dalabergsskolan, Hovhultskolan, Norgårdenskolan, Norrskolan, Sandersdalsskolan och Unnerödsskolan.Varje deltagande skola har en egen workshop under en halv dag, där lärarna arbetar i 2-3 grupper om ca 4st. Målet med denna gruppering är att framförallt få fram så många olika förslag som möjligt och att samtidigt begränsa gruppstorleken.

Syftet med dessa workshop är att lärarna konkretiserar hur de vill arbeta med matematikspelet i sin undervisning utifrån matematiksatsningens mål och lärandemålen i läroplanen för matematik. Lärarnas roll är även att identifiera kritiska (unika) aspekter. Forskarnas roll är under dessa tillfällen att stimulera till kreativitet.

Detta kreativa arbetet kan t.ex. ta avstamp i exempelfrågor som lärarna kan ställa sig:
- Hur vill jag använda matematikspelet Rutiga Familjen i min undervisning?
- Hur kan vi dela med varandra?
- Vad vill jag att eleverna ska förstå?
- Vad vill jag lära själv?

För femte gången arrangerar Institutionen för Ingenjörsvetenskap vid Högskolan Väst Matematikens Dag, en fortbildningsdag för lärare som undervisar i matematik (förskola – gymnasium & komvux). Målet är att erbjuda kompetensutveckling i ämneskunskaper och skapa en möjlighet att knyta kontakter.

Rutiga Familjen presenteras och senaste forskningsresultaten visas:
Datorspel med agenter som lär sig matematik utan symboler

Parallellt med att RF elever spelar matematikspelet utförs under Fas II i Skolverkets matematiksatsning 2011-2013 bl.a. klassrumsobservationer.

Under mars och april 2012 planeras och genomförs 13 observationer hos 11 lärare i 4 Uddevallaskolor. Fyra observatörer (Lena Pareto, Maria Spante, Lena Nilsson och Ann Nilsson från Högskolan Väst) besöker varsin klass under en planerad matematiklektion med Rutiga Familjen.

Varje lektionsupplägg är skapat av läraren och är unikt för varje klass. Det är också utgångspunkten för speltillfället som observeras. Under lektionen observeras bl.a. samspelet mellan lärare och elever, mellan elever och mellan elever och spelet. Observatörerna för anteckningar som sedan digitaliseras och sammanfattas, medan läraren skriver ner sina egna reflektioner kring RF-lektionerna.

Under denna period får lärarna hjälp av Kjell Svanström, projektets koordinator och lärare på Dalabergskolan, med RF spelet och eventuella teknikaliteter.

Efter den första spelperioden i Skolverkets Matematiksatsning har det nu blivit dags att utvärdera och reflektera samt diskutera kring den fortsatta integrationen av Rutiga Familjens matematikspel som läromedel i matematikundervisningen.

Under denna period träffar vi alla deltagande lärare och i samtal utvärderas det planerade lektionsupplägget kontra de genomförda speltillfällen, lärarens och elevernas inställning gentemot spelet och spellektionerna, lärarens roll, mm. Tillsammans reflekterar vi kring matematikspelet och dess integrering i undervisningen samt planerar kommande spelperiod och observationer.

När eleverna har genomfört sina självbedömnings- och matematiktester är det äntligen dags att under tre lektioner spela Rutiga Familjens uppgraderade matematikspel. Utgångspunkten för dessa tre spelsessioner är resultatet av lärarnas arbete under våra kreativa workshops, då de arbetade med spelets integrering i sin undervisning och planerade sessionernas upplägg samt innehåll.
Klassernas planerade spelsessioner:
- Dalabergsskolan
- Hovhultskolan
- Lane Ryr skolan
- Norgårdenskolan
- Norrskolan
- Sandersdalsskolan
- Unnerödsskolan

Till LearnIT konferensen Game in ´Action i Göteborg, presenterade Lena Pareto följande artikel 2007: Utility Games: gaming as a design strategy to achieve utility effects (eftersom artikeln publiceras internationellt, är den på engelska.)
Abstrakt: The objective of this study is to introduce the concept of utility games, to develop a characterization of such a game category, and to explore design and evaluation issues particular for this category. By utility games, we refer to games predominantly designed for utility purposes, and where gaming is viewed as a design strategy to achieve the utility. Four utility games were analysed, with the following dimensions: the overall context, the utility objective, the game setting, evaluations performed and challenges related to design and evaluation. The analysis shows that the utility aspects and the game design are highly interrelated and affect each other on all levels of the design, and that evaluations of utility games have many dimensions to consider. A summary of lessons learnt and some recommendations to utility game designers are provided. » Läs mer