Nästa steg i Skolverkets matematiksatsning i Uddevalla innebär att majoriteten av projektens elever från  låg- och mellanstadiet gör två tester var, via sin personliga elevsida i Rutiga Familjen. Det första testet är ett självbedömningstest, där eleven bedömer hur osäker/säker han/hon känner sig inför specifika matematikuppgifter. Det påföljande testet är ett matematiktest som återkopplar till det första testet. Matematiktestet är anpassat efter elevens årskurs eller efter den nivån som elevens lärare bedömer är aktuell. Under våren har 1598 tester utförts, registrerats och bedömts.

Efter sitt avhandlingsarbete i Frankrike tilldelas Lena Magnusson ett interimbidrag från TFR, Tekniskvetenskapliga Forskningsrådet, under projektet Pedagogiska matematikspel för barn för att komma in i nya forskningsområden/ett nytt lärosäte. Hennes forskning kring matematik hos grundskoleelever utifrån ett genusperspektiv, med fokus på tjejernas intresse för och prestation i matematik, tar fart och de första embryona till Rutiga Familjen kommer fram.

Bidraget från TFR gäller perioden oktober 1996 – oktober 1997.

TFR Tekniskvetenskapliga Forskningsrådet, var en svensk myndighet, ett forskningsråd som existerade mellan 1990 och 2000 och finansierade teknisk grundforskning vid universitet och högskolor. Den 1 januari 2001 ersattes denna myndighet tillsammans med 4 andra av Vetenskapsrådet.

”Matematik kan vara svårt att förstå. Genom Lena Paretos dataspel kan fler elever få möjligheten att få en grundläggande talförståelse. En opublicerad studie har nyss genomfört med 500 elever från årskurs ett till sex och den visar markant bättre resultat för de elever som använde spelet under en tioveckorsperiod.”
Tidningsartikel Ttela, onsdag 23 maj 2012 » Läs mer

”En  vetenskaplig studie visar att mattespelet Rutiga Familjen kraftigt förbättrar tredjeklassares matematiska förståelse. Spelet åskådliggör hur vårt talsystem är uppbyggt. Elever som spelar det tränar sin förmåga att resonera om matematiska problem och tänka ut strategier för att lösa dem”
Pressrelease Högskolan Väst, Trollhättan, måndag 21 maj 2012» Läs mer

Studien ingår i WGLN-finansierat projektet ”Talking and Seeing Maths” och ämnar att utvärdera de olika lärmodes i matematikspelet Rutiga Familjen för att förstå vad det är i spelet som gör att eleverna lär sig bättre. Studien har olika utgångslägen. Detaljerna kring dessa avslöjas först efter att studie är genomförd.

Under fyra veckor i november-december 2012 genomförs studien i fyra grundskolor med 120 fjärdeklassare från Trollhättans kommun. I varje klass delas eleverna upp i socialt fungerande par som har ungefär samma nivå i matematik. Alla par tilldelas sedan en specifik lärmode att arbeta utifrån. Paren får specifika uppgifter att utföra och utmaningar att möta. Studien påbörjas och avslutas med pre- resp. posttester i attityd, självvärdering och matematik.

Studien bedrivs i samarbete med Annika Silvervarg från Linköpings Universitet och Daniel L. Schwartz från Stanford University, Usa.

Idag har vi vår kreativa workshop tillsammans med lärarna från Unnerödsskolan. Lärarna arbetar utifrån vad klassen arbetar med, hur klassen arbetar med det, vilka mål som styr och vilka utmaningar som finns. Sedan väljer varje årskurs en utmaning och ett mål att arbeta utifrån under tre lektioner där eleverna spelar med matematikspelet Rutiga Familjen.

Utmaningarna och målen som valdes per årskurs samt lektionernas upplägg (mål, innehåll, val av spelpartner) ser ut som följande:
ÅK 1-3
Vald utmaning
Spännvidd av kunskaper
Valt mål
Förstå talens värde:
1 Ental, tiotal
2 Ental, tiotal, hundratal
3 Ental, tiotal, hundratal, tusental
Valt upplägg (klicka på bilden för förstoring)


ÅK 4
Vald utmaning
Se sambandet
Valt mål
Att förstå sambandet mellan division och multiplikation
Valt upplägg (klicka på bilden för förstoring)

ÅK 5
Vald utmaning
Dåligt självförtroende, brister i grunderna
Valt mål
Alla elever ska tycka att matte är roligt (eller helt ok)
Valt upplägg (klicka på bilden för förstoring)