Ann Nilsson , har skrivit sin studentuppsats med fokus på matematikspelet Rutiga Familjens integration i en ny lärmiljö: hos elever som upplever svårigheter i matematik. Elevernas förståelse, attityd och bedömning av den egna förmågan analyseras och kompletteras av spelobservationer samt intervju med specialpedagog och mynnar ut i konkreta rekommendationer för spelets integration i och anpassning till denna lärsituation. Examensarbetet utsågs till Sveriges bästa uppsats i systemvetenskap
Titel: Lärsituationens komplexitet för elever som upplever svårigheter i matematik: Rutiga Familjen i en ny lärmiljö
Författare: Nilsson, Ann, Högskolan Väst
Handledare: Pareto, Lena, Högskolan Väst
Examinator: Gander, Pierre, Högskolan Väst
Abstrakt:
Räkna med Rutiga Familjen är ett spel utvecklat som läromedel i matematik. Spelets huvudmål är att motivera elever i sitt lärande genom sin grafiska representation av decimalsystemet, de fyra räknesätten, positiva och negativa tal samt genom sin pedagogiska ansats av en lärande agent. För att motivera elever att spela och arbeta med matematik utan att initialt vara medveten om det, är matematiken i spelet trots sin matematiska grund, nedtonad. Spelet som testas internationellt mot normaltpresterande elever, introducerades i detta projekt till sex svenska elever med låg motivation för och/eller svårigheter i matematik. Eleverna som är från femte till sjunde klass deltog i denna undersökning under en tre veckors period. Projektets huvudmål är att föreslå rekommendationer för matematikspelets integration i undervisningen av elever med matematiksvårigheter och för anpassning av spelet till deras behov. Som utgångspunkt för framtagning av rekommendationerna ställdes följande fråga: Hur ser lärsituationen ut för elever som upplever svårigheter i matematik? I ett försök att förstå komplexiteten av elevernas lärsituation genomfördes flera tester i deras attityd, självvärdering och matematikförståelse, observationer av deras spelande, intervju med specialpedagogen samt enkät kring deras attityd gentemot spelet och specialundervisningen och kring deras förståelse för traditionellt vs grafiskt representerade matematikuppgifter. Trots studiens tidsbegränsning är det uppenbart att elevernas svårigheter i matematik hänger samman med andra faktorer, då majoriteten av eleverna uppvisar en negativ inställning, en låg självvärdering samt känslighet för störningar och reaktioner från sitt sociala nätverk. Läs uppsatsen

Ref: Nilsson A. Lärsituationens komplexitet för elever som upplever svårigheter i matematik : Rutiga Familjen i en ny lärmiljö. 2009.

Matematikutvecklarna skriver om sitt studiebesök hos elever och lärare på Hovhultsskolan i Uddevalla och sin introduktion till Rutiga Familjen.

Läs inlägget

Till AIED konferensen 15th International Conference on Artificial Intelligence in Education, in Auckland, Nya Zeeland, presenterade kollegan Björn Sjödén tillsammans med Lena Pareto, Betty Tärning samt Agneta Gulz (Lund Universitet) följande artikel 2011: Transferring Teaching to Testing – An Unexplored Aspect of Teachable Agents (eftersom artikeln publiceras internationellt, är den på engelska.)
Abstrakt: The present study examined whether socio-motivational effects from working with a Teachable Agent (TA) might transfer from the formative learning phase to a summative test situation. Forty-nine students (9-10 years old) performed a digital pretest of math skills, then played a TA-based educational math game in school over a period of eight weeks. Thereafter, the students were divided into two groups, matched according to their pretest scores, and randomly assigned one of two posttest conditions: either with the TA present, or without the TA. Results showed that low-performers on the pretest improved significantly more on the posttest than did high-performers, but only when tested with the TA. We reason that low-performers might be more susceptible to a supportive social context – as provided by their TA – for performing well in a test situation. » Läs mer

Studien ingår i WGLN-finansierat projektet ”Talking and Seeing Maths” och ämnar att utvärdera de olika lärmodes i matematikspelet Rutiga Familjen för att förstå vad det är i spelet som gör att eleverna lär sig bättre. Studien har olika utgångslägen. Detaljerna kring dessa avslöjas först efter att studie är genomförd.

Under fyra veckor i november-december 2012 genomförs studien i fyra grundskolor med 120 fjärdeklassare från Trollhättans kommun. I varje klass delas eleverna upp i socialt fungerande par som har ungefär samma nivå i matematik. Alla par tilldelas sedan en specifik lärmode att arbeta utifrån. Paren får specifika uppgifter att utföra och utmaningar att möta. Studien påbörjas och avslutas med pre- resp. posttester i attityd, självvärdering och matematik.

Studien bedrivs i samarbete med Annika Silvervarg från Linköpings Universitet och Daniel L. Schwartz från Stanford University, Usa.

Det twittras i samband med den mediala uppmärksamheten kring publiceringen av ny forskningsresultat, som visar att matematikspelet Rutiga Familjen förankrar tredjeklassarens matematikförståelse på djupet.

Vi inleder den andra delen av Fas II i Skolverkets matematiksatsning i Uddevalla (2011-2013) med en uppstartsträff dit alla Rutiga Familjens lärare inbjuds. Alla välkomnas efter sommarens uppehåll och träffen inleds med att Kjell Svanström, projektets koordinator och lärare på Dalabergskolan, presenterar höstens planering:

1) Arbetet med Rutiga Familjen under matematiklektionerna:
- innan v. 38: Genomföra lektionsplanering 2 (som planerades VT12)
- v. 38: Anteckna reflektioner kring lektionsplanering 2 med individuell handledning
- v. 39: Skicka in lektionsplanering 3
- v. 39 – v. 42: Genomföra lektionsplanering 3
- v. 42: Skicka in reflektioner kring lektionsplanering 3
- v. 45: Skicka in lektionsplanering 4
- v. 45 – v. 49: Genomföra lektionsplanering 4
- v. 49: Skicka in reflektioner kring lektionsplanering 4

2) Genomförandet av elevtester vid två tillfällen:
- v. 35 – 49: RF eleverna utför sin andra testomgång. Preliminärt kommer elevtester i matematikförståelse och i självvärdering ske baserad på elevens individuella speltid.
- jan 2013: alla RF elever utför sin tredje testomgång i matematik och självvärdering.

3) Lärarna erbjuds möjlighet till fortbildning i konceptuell förståelse vid tre tillfällen under v. 36.

4) En halvdag projektkonferens med ”Kollegial samarbete” som huvudfokus är inplanerad under v. 44.

5) 18:e mars 2013 har vi vår avslutande projektkonferens (halvdag).

Efter fikat tar Maria Spante från Högskolan Väst över och presenterar resultaten av lärarenkäten som gjordes VT12. Hon lyfter fram typexempel och minnesvärda inslag från enkätsvaren samtidigt som hon förtydligar att enkäten ännu är öppen för svar från nytillkomna lärare samt lärare som inte hunnit besvara den.

Lena Pareto, från Högskolan Väst och Rutiga Familjens grundare, presenterar sedan elevernas testresultat från den första testomgången.

Lena Nilsson från Högskolan Väst ger oss en inblick i procedurell och konceptuell kunskap med avstamp i TIMMS (2007) djupanalys av svenska elevers matematikkunskaper.

Eftersom ett nytt skolår inleds i samband med uppstartsmötet, visar Ann Nilsson från Högskolan Väst och Kjell Svanström hur RF klasser ska administreras.

Därefter visar Lena Pareto Rutiga Familjens nytillkomna kanaler:
- Rutiga Familjens egen YouTube kanal där varje videoavsnitt belyser ett RF spel.
- Möjligheten att spela RF på Science Center i Trollhättan.

Innan träffen avslutas, lyfter Maria Spante fram fasens fokus: kollegialt samarbete. Det innebär att RF lärarna spelar in sin RF lektion medan en kollega observerar. Efter lektionens slut går de sedan tillsammans igenom videomaterialet och diskuterar kring det alltmedan dialogen spelas in.