Till ACM SIGACCESS konferensen Conference on Computers and Accessibility in Baltimore, USA, presenterade Lena Pareto följande artikel 2005: Graphical Arithmetic for Learners with Dyscalculia (eftersom artikeln publiceras internationellt, är den på engelska.) Abstrakt: We propose a model for arithmetic, based on graphical representations, to complement the symbolic language of mathematics. The focus is conceptual understanding of arithmetic. We argue that the graphical model supports understanding concepts known to be difficult for learners with dyscalculia, such as number-sense and decimal system. The proposed graphical representation share properties of the decimal system, but is closer to the semantic representation of numbers vital to the number-sense. The model is evaluated with school-children, but needs to be further tested by learners with dyscalculia. » Läs mer

Sagan finns nu delvis även i form av korta filmavsnitt. Filmerna kan inleda eller komplettera den skriftliga sagan. 3D filmerna är resultatet av ett projektarbete och skapades av Digitala Media studenter, Högskolan Väst i Trollhättan.
» Titta på filmerna

”Matematik kan vara svårt att förstå. Genom Lena Paretos dataspel kan fler elever få möjligheten att få en grundläggande talförståelse. En opublicerad studie har nyss genomfört med 500 elever från årskurs ett till sex och den visar markant bättre resultat för de elever som använde spelet under en tioveckorsperiod.”
Tidningsartikel Ttela, onsdag 23 maj 2012 » Läs mer

Parallellt med att RF elever spelar matematikspelet utförs under Fas II i Skolverkets matematiksatsning 2011-2013 bl.a. klassrumsobservationer.

Under mars och april 2012 planeras och genomförs 13 observationer hos 11 lärare i 4 Uddevallaskolor. Fyra observatörer (Lena Pareto, Maria Spante, Lena Nilsson och Ann Nilsson från Högskolan Väst) besöker varsin klass under en planerad matematiklektion med Rutiga Familjen.

Varje lektionsupplägg är skapat av läraren och är unikt för varje klass. Det är också utgångspunkten för speltillfället som observeras. Under lektionen observeras bl.a. samspelet mellan lärare och elever, mellan elever och mellan elever och spelet. Observatörerna för anteckningar som sedan digitaliseras och sammanfattas, medan läraren skriver ner sina egna reflektioner kring RF-lektionerna.

Under denna period får lärarna hjälp av Kjell Svanström, projektets koordinator och lärare på Dalabergskolan, med RF spelet och eventuella teknikaliteter.

”Eleverna på Hovhultsskolan har det senaste året förbättrat sina resultat i matematik med hjälp av dataspelet Rutiga Familjen. Projektet stöds av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och under torsdagen fick skolan besök av representanter från stiftelsen.” Uddevalla kommun
Pressrelease Uddevalla kommun, måndag 11 oktober 2010 » Läs mer

Ann Nilsson , har skrivit sin studentuppsats med fokus på matematikspelet Rutiga Familjens integration i en ny lärmiljö: hos elever som upplever svårigheter i matematik. Elevernas förståelse, attityd och bedömning av den egna förmågan analyseras och kompletteras av spelobservationer samt intervju med specialpedagog och mynnar ut i konkreta rekommendationer för spelets integration i och anpassning till denna lärsituation. Examensarbetet utsågs till Sveriges bästa uppsats i systemvetenskap
Titel: Lärsituationens komplexitet för elever som upplever svårigheter i matematik: Rutiga Familjen i en ny lärmiljö
Författare: Nilsson, Ann, Högskolan Väst
Handledare: Pareto, Lena, Högskolan Väst
Examinator: Gander, Pierre, Högskolan Väst
Abstrakt:
Räkna med Rutiga Familjen är ett spel utvecklat som läromedel i matematik. Spelets huvudmål är att motivera elever i sitt lärande genom sin grafiska representation av decimalsystemet, de fyra räknesätten, positiva och negativa tal samt genom sin pedagogiska ansats av en lärande agent. För att motivera elever att spela och arbeta med matematik utan att initialt vara medveten om det, är matematiken i spelet trots sin matematiska grund, nedtonad. Spelet som testas internationellt mot normaltpresterande elever, introducerades i detta projekt till sex svenska elever med låg motivation för och/eller svårigheter i matematik. Eleverna som är från femte till sjunde klass deltog i denna undersökning under en tre veckors period. Projektets huvudmål är att föreslå rekommendationer för matematikspelets integration i undervisningen av elever med matematiksvårigheter och för anpassning av spelet till deras behov. Som utgångspunkt för framtagning av rekommendationerna ställdes följande fråga: Hur ser lärsituationen ut för elever som upplever svårigheter i matematik? I ett försök att förstå komplexiteten av elevernas lärsituation genomfördes flera tester i deras attityd, självvärdering och matematikförståelse, observationer av deras spelande, intervju med specialpedagogen samt enkät kring deras attityd gentemot spelet och specialundervisningen och kring deras förståelse för traditionellt vs grafiskt representerade matematikuppgifter. Trots studiens tidsbegränsning är det uppenbart att elevernas svårigheter i matematik hänger samman med andra faktorer, då majoriteten av eleverna uppvisar en negativ inställning, en låg självvärdering samt känslighet för störningar och reaktioner från sitt sociala nätverk. Läs uppsatsen

Ref: Nilsson A. Lärsituationens komplexitet för elever som upplever svårigheter i matematik : Rutiga Familjen i en ny lärmiljö. 2009.