Projektet kan innebära kommersialisering av produkten om lämplig samarbetspartner hittas. Kontakter har tagits med möjliga intressenter såsom Natur&Kultur, Levande böcker, och Gammafon Multimedia. Intresse för projektet finns hos samtliga, men ingen av kontakterna har lett till ett samarbete. Skälen är olika – vad gäller Natur&Kultur så anser de projektet vara mycket intressant ur pedagogisk synvinkel men inte ur kommersiell.
Skälen de anger är

1) att marknaden allmänt i Sverige för läromedel är för liten för att bli lönsam
2) att renodlade IT-läromedel är svåra att sälja
3) att lärare vill ha IT-läromedel som är begränsade till specifika träningsmoment
4) att lärare inte vill ha läromedel som klart går utanför läroplanen:

- ”lågstadielärare vill inte höra talas om negativa tal”
- av princip kan inte samma spel användas på lågstadiet som på högstadiet
- projektet grundidé är ett nytt sätt att se matematik som bygger på en djupare förståelse och många lärare har själva inte den förståelsen.

De två första punkterna verkar vara ett allmänt problem, medan de två sista är specifikt för projektet ifråga. Min slutsats blir att åtminstone Natur&Kultur anser att idéerna i projektet är för nytänkande för att slå som kommersiell produkt.
Vad gäller de spelorienterade potentiella samarbetsparterna, så anser de att spelet är kul och kan tänka sig att ta med det som en del i ett annat CD-rom spel. Min uppfattning är att de ser projektet rent ur spel- och nöjesperspektiv, utan att förstå eller bry sig om den pedagogiska potential som finns i projektet. Vår ståndpunkt är att den pedagogiska aspekten är för betydande och intressant för att inte ges utrymme som ett eget spel.

Pia Börjesson, IKT pedagog i Majorna Linné i Göteborg, tipsar om spelet Rutiga Familjen och länkar till Sveriges Radio reportage om elever och lärare från Hovhultsskolan i Uddevalla som använder Rutiga Familjen  i matematikundervisningen.

Till inlägget

”Radioprogrammet bestod av en intervju med Lena Magnusson (numera Lena Pareto) och några barn från Mossebergsskolan som spelade Rutiga Familjen.”
Sveriges Radio, P4, December 1999

Till EC-TEL konferensen 5th European Conference on Technology Enhanced Learning, i Barcelona, Spanien, publicerades följande artikel 2010: The Complexity of Integrating Technology Enhanced Learning in Special Math Education: a Case Study (eftersom artikeln publiceras internationellt, är den på engelska.)
Abstrakt: We present a study of integrating an educational game in special math education, to explore challenges faced during the process. The game promotes an unconventional approach supporting students having math difficulties, through visual representations, learn-by-exploration and learn-by-teaching models. Our conclusion is that integration in special education is more challenging than in the main stream counterpart, due to social vulnerability of the students, learning/teaching challenges in content, motivation and attitude, a non-typical learning situation, and the challenge of matching learning peers. » Läs mer

Lena Magnusson, känd som Datahäxan på Rödberget, lanserar Rutiga Familjens webbsida (länken kan ta en stund att ladda).

Till AIED konferensen 15th International Conference on Artificial Intelligence in Education, in Auckland, Nya Zeeland, presenterade Annika Silvervarg (Linköping Universitet) och kollegorna Lena Pareto, Magnus Haake, Thomas Strandberg samt Agneta Gulz (Lund Universitet) följande artikel 2011: An Educational Math Game with a Teachable Agent and a Social Chat (eftersom artikeln publiceras internationellt, är den på engelska.)
Abstrakt: We present an educational math game, including a teachable agent and a social chat, that trains basic arithmetic skills with a focus on grounding base-ten concepts in spatial representations. It employs a board-game design with a variety of different sub-games, game modes and levels of difficulty. [...] In other words, the basic game with the TA contains a form of on-task conversation between agent and student. But the game architecture also has been extended with a chat where the student can engage in conversation with the TA, writing freely by means of the keyboard and bring up basically any topic in a chat-like manner. [...] One reason to include off-task conversation is to enrich the game and its motivational qualities for the age group in question (12-14 year olds). Another is to be able to explore whether such a conversational module can enable pedagogical interventions, such as supporting pupils math self efficacy and change negative attitudes toward math in general. » Läs mer