Matematikutvecklarna skriver om sitt studiebesök hos elever och lärare på Hovhultsskolan i Uddevalla och sin introduktion till Rutiga Familjen.

Läs inlägget

Idag har vi vår kreativa workshop tillsammans med 10 lärare från Norgårdenskolan. Lärarna arbetar utifrån vad klassen arbetar med, hur klassen arbetar med det, vilka mål som styr och vilka utmaningar som finns. Sedan väljer varje årskurs en utmaning och ett mål att arbeta utifrån under tre lektioner där eleverna spelar med matematikspelet Rutiga Familjen.

Utmaningarna och målen som valdes per årskurs samt lektionernas upplägg ser ut som följande:
Åk 1
Vald utmaning
Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse
Valt mål
Få alla elever att förstå att man läser från vänster till höger (även i matematiken)
Valt upplägg (klicka på bilden för förstoring)

Åk 1 (annan klass)
Vald utmaning
Liten grupp – mycket prat kring problematiken – konkret material för de elever som har svårare att ta till sig mattetänket
Valt mål
Använda matematikens uttrycksformer i samtal med kamrater med ”lite svårigheter”
Valt upplägg (klicka på bilden för förstoring)

Åk 2
Vald utmaning
Våga lita på sin förmåga
Valt mål
Matematiska likheter och likhetstecknets betydelser
Valt upplägg (klicka på bilden för förstoring)

Åk 3
Vald utmaning
Stora minus (0-20). Utmaning att släppa konkret material
Valt mål
Eget: att erbjuda olika sätt att tänka
LGR11: att använda olika huvudräkningsstrategier
Valt upplägg (klicka på bilden för förstoring)

Rutiga Familjen presenteras regelbundet  i samband med nationella och internationella konferenser, matematikdagar, skolträffar, mm. Ta del av några av dessa presentationer som inledning till matematikspelet och den bakomliggande  pedagogiken samt som introduktion till de senaste forskningsresultaten. Observera att vissa presentationer är på engelska, då de används i internationellt sammanhang.

» A Teachable-Agent Arithmetic Game’s effects on Mathematics Understanding, Attitude and Self-Efficacy (2011, AIED konferens)
» A Teachable Agent Game for Elementary School Mathematics promoting Causal Reasoning and Choice (2010, APLEC konferens)
» Utveckla matematisk förståelse och kreativa resonemang med innovativt datorspel (nov 2009, Skoldatatekskonferens för Västra Sverige)

FAS I i Skolverkets ”Matematiksatsning 2011” rullar vidare med ett nytt presentationsmöte. Denna gång introduceras Norrskolan till Skolverkets matematiksatsning i Uddevalla.

Under mötet sker följande:
Lena Pareto presenterar detta 2 årsprojekt samt matematikspelet Rutiga Familjen. Kjell Svanström, projektets koordinator och lärare på Dalabergsskolan, kunnig inom Rutiga Familjen-konceptet genom Wallenbergsatsningen, presenterar sig och sin funktion inom projektet.

Efter den första spelperioden i Skolverkets Matematiksatsning har det nu blivit dags att utvärdera och reflektera samt diskutera kring den fortsatta integrationen av Rutiga Familjens matematikspel som läromedel i matematikundervisningen.

Under denna period träffar vi alla deltagande lärare och i samtal utvärderas det planerade lektionsupplägget kontra de genomförda speltillfällen, lärarens och elevernas inställning gentemot spelet och spellektionerna, lärarens roll, mm. Tillsammans reflekterar vi kring matematikspelet och dess integrering i undervisningen samt planerar kommande spelperiod och observationer.

Till AIED konferensen 15th International Conference on Artificial Intelligence in Education, in Auckland, Nya Zeeland, presenterade kollegan Björn Sjödén tillsammans med Lena Pareto, Betty Tärning samt Agneta Gulz (Lund Universitet) följande artikel 2011: Transferring Teaching to Testing – An Unexplored Aspect of Teachable Agents (eftersom artikeln publiceras internationellt, är den på engelska.)
Abstrakt: The present study examined whether socio-motivational effects from working with a Teachable Agent (TA) might transfer from the formative learning phase to a summative test situation. Forty-nine students (9-10 years old) performed a digital pretest of math skills, then played a TA-based educational math game in school over a period of eight weeks. Thereafter, the students were divided into two groups, matched according to their pretest scores, and randomly assigned one of two posttest conditions: either with the TA present, or without the TA. Results showed that low-performers on the pretest improved significantly more on the posttest than did high-performers, but only when tested with the TA. We reason that low-performers might be more susceptible to a supportive social context – as provided by their TA – for performing well in a test situation. » Läs mer