”Sveriges bästa uppsats i systemvetenskap skrevs av studenten Ann Nilsson från Högskolan Väst i Trollhättan. Det meddelade fackförbundet JUSEK häromdagen då man delade ut det s.k. BEST-stipendiet.”
Nyhet Högskolan Väst, Trollhättan, måndag 19 oktober 2009 » Läs mer

Studien ingår i WGLN-finansierat projektet ”Talking and Seeing Maths” och ämnar att utvärdera de olika lärmodes i matematikspelet Rutiga Familjen för att förstå vad det är i spelet som gör att eleverna lär sig bättre. Studien har olika utgångslägen. Detaljerna kring dessa avslöjas först efter att studie är genomförd.

Under fyra veckor i november-december 2012 genomförs studien i fyra grundskolor med 120 fjärdeklassare från Trollhättans kommun. I varje klass delas eleverna upp i socialt fungerande par som har ungefär samma nivå i matematik. Alla par tilldelas sedan en specifik lärmode att arbeta utifrån. Paren får specifika uppgifter att utföra och utmaningar att möta. Studien påbörjas och avslutas med pre- resp. posttester i attityd, självvärdering och matematik.

Studien bedrivs i samarbete med Annika Silvervarg från Linköpings Universitet och Daniel L. Schwartz från Stanford University, Usa.

Projektet kan innebära kommersialisering av produkten om lämplig samarbetspartner hittas. Kontakter har tagits med möjliga intressenter såsom Natur&Kultur, Levande böcker, och Gammafon Multimedia. Intresse för projektet finns hos samtliga, men ingen av kontakterna har lett till ett samarbete. Skälen är olika – vad gäller Natur&Kultur så anser de projektet vara mycket intressant ur pedagogisk synvinkel men inte ur kommersiell.
Skälen de anger är

1) att marknaden allmänt i Sverige för läromedel är för liten för att bli lönsam
2) att renodlade IT-läromedel är svåra att sälja
3) att lärare vill ha IT-läromedel som är begränsade till specifika träningsmoment
4) att lärare inte vill ha läromedel som klart går utanför läroplanen:

- ”lågstadielärare vill inte höra talas om negativa tal”
- av princip kan inte samma spel användas på lågstadiet som på högstadiet
- projektet grundidé är ett nytt sätt att se matematik som bygger på en djupare förståelse och många lärare har själva inte den förståelsen.

De två första punkterna verkar vara ett allmänt problem, medan de två sista är specifikt för projektet ifråga. Min slutsats blir att åtminstone Natur&Kultur anser att idéerna i projektet är för nytänkande för att slå som kommersiell produkt.
Vad gäller de spelorienterade potentiella samarbetsparterna, så anser de att spelet är kul och kan tänka sig att ta med det som en del i ett annat CD-rom spel. Min uppfattning är att de ser projektet rent ur spel- och nöjesperspektiv, utan att förstå eller bry sig om den pedagogiska potential som finns i projektet. Vår ståndpunkt är att den pedagogiska aspekten är för betydande och intressant för att inte ges utrymme som ett eget spel.

Ann Nilsson , har skrivit sin studentuppsats med fokus på matematikspelet Rutiga Familjens integration i en ny lärmiljö: hos elever som upplever svårigheter i matematik. Elevernas förståelse, attityd och bedömning av den egna förmågan analyseras och kompletteras av spelobservationer samt intervju med specialpedagog och mynnar ut i konkreta rekommendationer för spelets integration i och anpassning till denna lärsituation. Examensarbetet utsågs till Sveriges bästa uppsats i systemvetenskap
Titel: Lärsituationens komplexitet för elever som upplever svårigheter i matematik: Rutiga Familjen i en ny lärmiljö
Författare: Nilsson, Ann, Högskolan Väst
Handledare: Pareto, Lena, Högskolan Väst
Examinator: Gander, Pierre, Högskolan Väst
Abstrakt:
Räkna med Rutiga Familjen är ett spel utvecklat som läromedel i matematik. Spelets huvudmål är att motivera elever i sitt lärande genom sin grafiska representation av decimalsystemet, de fyra räknesätten, positiva och negativa tal samt genom sin pedagogiska ansats av en lärande agent. För att motivera elever att spela och arbeta med matematik utan att initialt vara medveten om det, är matematiken i spelet trots sin matematiska grund, nedtonad. Spelet som testas internationellt mot normaltpresterande elever, introducerades i detta projekt till sex svenska elever med låg motivation för och/eller svårigheter i matematik. Eleverna som är från femte till sjunde klass deltog i denna undersökning under en tre veckors period. Projektets huvudmål är att föreslå rekommendationer för matematikspelets integration i undervisningen av elever med matematiksvårigheter och för anpassning av spelet till deras behov. Som utgångspunkt för framtagning av rekommendationerna ställdes följande fråga: Hur ser lärsituationen ut för elever som upplever svårigheter i matematik? I ett försök att förstå komplexiteten av elevernas lärsituation genomfördes flera tester i deras attityd, självvärdering och matematikförståelse, observationer av deras spelande, intervju med specialpedagogen samt enkät kring deras attityd gentemot spelet och specialundervisningen och kring deras förståelse för traditionellt vs grafiskt representerade matematikuppgifter. Trots studiens tidsbegränsning är det uppenbart att elevernas svårigheter i matematik hänger samman med andra faktorer, då majoriteten av eleverna uppvisar en negativ inställning, en låg självvärdering samt känslighet för störningar och reaktioner från sitt sociala nätverk. Läs uppsatsen

Ref: Nilsson A. Lärsituationens komplexitet för elever som upplever svårigheter i matematik : Rutiga Familjen i en ny lärmiljö. 2009.

Till ICDVRAT konferensen, 9th International Conference on Disability, Virtual Reality and Associated Technologies, in Laval, France, presenterade Lena Pareto följande artikel september 2012: Mathematical Literacy for everyone using Arithmetic Games (eftersom artikeln publiceras internationellt, är den på engelska).
Abstrakt: An innovative mathematics game shown to be effective for low-achieving mainstream students is tested in special education for learners with intellectual disabilities. The game relies on a graphical, intuitive representation for numbers and arithmetic operations to foster conceptual understanding and numbers sense, and provides a set of 2-player games to develop strategic thinking and reasoning skills. The game runs on computers and interactive white boards, and as an augmented reality application at a science centre. We compare its use in special education and mainstream education with respect to usage, performance levels and learning gain. The game has been used by teachers in special educations, with gains in mathematical understanding, strategic thinking and communication skills as effects. » För närvarande är endast abstraktet publicerat. Artikeln publiceras online den 15:e mars 2013 i ICDVRAT:s arkiv.
Ta del av Lena Paretos presentation: Mathematical Literacy for everyone using Arithmetic Games

Knut och Alice Wallenberg Stiftelse, WGLN II - Wallenberg Global Learning Network II finansierar Rutiga Familjen under projektnamnet Teachable Agent Games for Early Mathematics. Högskolan Väst  i Trollhättan och Stanford University i USA  inleder därmed ett internationellt och interdisciplinärt samarbete. Spelutvecklingen och pilotstudiens empiriska resultat kommer sedan att vara RF:s proof-of-concept och ligga till grund  för eventuella framtida WGLN ansökningar.

Finansieringen sker över en period av 1 år och mellan sept 2006 och aug 2007 görs följande:

- Fördjupning av relationen och samarbetet genom produktiva träffar IRL, där bl.a. Daniel Schwartz håller ett föredrag på Högskolan Väst och Lena Pareto presenterar pilotstudiens  resultat (se nedan) på WGLN:s symposium i Lund. Observera att parterna inte tidigare hade träffats.

- Vidareutveckling och implementering av prototypen. Lena Pareto utvecklar spelet vidare genom att förbättra presentationen av spelets matematiska innehåll samt genom att införa artificiell intelligens i form  av en agent.

- Pilotstudie genomförs och prototypen testas i en vecka av en klass i årskurs 4 (21 elever). Målet är att testa deras förståelse av decimalsystemet, av sambandet mellan de olika enheterna samt av additionens effekter. Testet består av en pretest, en spelsession av 1-1,5t och en posttest samt en gruppintervju med alla deltagare. För spelsessionen delas gruppen i två, där den ena halvan spelar utan agent, men mot datorn och den andra halvan spelar själv, lär upp sin agent och observerar sin agent spela RF.