Vi inleder den andra delen av Fas II i Skolverkets matematiksatsning i Uddevalla (2011-2013) med en uppstartsträff dit alla Rutiga Familjens lärare inbjuds. Alla välkomnas efter sommarens uppehåll och träffen inleds med att Kjell Svanström, projektets koordinator och lärare på Dalabergskolan, presenterar höstens planering:

1) Arbetet med Rutiga Familjen under matematiklektionerna:
- innan v. 38: Genomföra lektionsplanering 2 (som planerades VT12)
- v. 38: Anteckna reflektioner kring lektionsplanering 2 med individuell handledning
- v. 39: Skicka in lektionsplanering 3
- v. 39 – v. 42: Genomföra lektionsplanering 3
- v. 42: Skicka in reflektioner kring lektionsplanering 3
- v. 45: Skicka in lektionsplanering 4
- v. 45 – v. 49: Genomföra lektionsplanering 4
- v. 49: Skicka in reflektioner kring lektionsplanering 4

2) Genomförandet av elevtester vid två tillfällen:
- v. 35 – 49: RF eleverna utför sin andra testomgång. Preliminärt kommer elevtester i matematikförståelse och i självvärdering ske baserad på elevens individuella speltid.
- jan 2013: alla RF elever utför sin tredje testomgång i matematik och självvärdering.

3) Lärarna erbjuds möjlighet till fortbildning i konceptuell förståelse vid tre tillfällen under v. 36.

4) En halvdag projektkonferens med ”Kollegial samarbete” som huvudfokus är inplanerad under v. 44.

5) 18:e mars 2013 har vi vår avslutande projektkonferens (halvdag).

Efter fikat tar Maria Spante från Högskolan Väst över och presenterar resultaten av lärarenkäten som gjordes VT12. Hon lyfter fram typexempel och minnesvärda inslag från enkätsvaren samtidigt som hon förtydligar att enkäten ännu är öppen för svar från nytillkomna lärare samt lärare som inte hunnit besvara den.

Lena Pareto, från Högskolan Väst och Rutiga Familjens grundare, presenterar sedan elevernas testresultat från den första testomgången.

Lena Nilsson från Högskolan Väst ger oss en inblick i procedurell och konceptuell kunskap med avstamp i TIMMS (2007) djupanalys av svenska elevers matematikkunskaper.

Eftersom ett nytt skolår inleds i samband med uppstartsmötet, visar Ann Nilsson från Högskolan Väst och Kjell Svanström hur RF klasser ska administreras.

Därefter visar Lena Pareto Rutiga Familjens nytillkomna kanaler:
- Rutiga Familjens egen YouTube kanal där varje videoavsnitt belyser ett RF spel.
- Möjligheten att spela RF på Science Center i Trollhättan.

Innan träffen avslutas, lyfter Maria Spante fram fasens fokus: kollegialt samarbete. Det innebär att RF lärarna spelar in sin RF lektion medan en kollega observerar. Efter lektionens slut går de sedan tillsammans igenom videomaterialet och diskuterar kring det alltmedan dialogen spelas in.

Till APLEC konferensen International Workshop on Adaptation and Personalization in E-B/Learning using Pedagogic Conversational Agents, in Hawaii, USA, presenterade Lena Pareto följande artikel 2010: A Teachable Agent Game for Elementary School Mathematics promoting Causal Reasoning and Choice (eftersom artikeln publiceras internationellt, är den på engelska.)
Abstrakt: We describe a mathematics computer game for children designed to promote causal reasoning, choice-making, and other higher-order cognitive activities. The game consists of a choice-based board game, enhanced with a conversational, teachable agent, taught to play the game, by the child, through demonstrations and questions. Game design is motivated by causal reasoning theory and educational psychology. The game is currently evaluated in an ongoing large-scale study that seeks to investigate the game’s effects on the players’ abilities to reason and make productive choices. The study involves 20 elementary-school classes at different levels. » Läs mer på s.18

Inför vårt fortsatta arbete under Fas I av Skolverkets satsning på matematik i Uddevalla 2011-2013 har vi sammanställt en enkät som riktar sig till alla deltagande lärare i projektet. Syftet med enkäten är att delvis fungera som ett tillfälle för lärarna att reflektera över sin relation och syn på ämnet matematik, som en utgångspunkt för våra fortsatta diskussioner. Delvis kommer enkätsvaren att  sammanställas och konkretiseras i gemensamma idébanker som vi alla kan ta del av och diskutera kring, som t.ex.:

- vad kan påverka synen på ämnet (fråga B.4)
- exempel på alternativa matematiklektioner (fråga C.2)
- exempel på bedömningsmetoder och brister i våra vanliga bedömningsinstrument (fråga C.4-6)
- vad värdesätts i undervisningssammanhang (fråga C.8)
- vad är speciellt utmanande (fråga C.9)
- vilka förväntningar och farhågor finns det inför detta projekt (fråga D.3-4)

Nedan presenteras alla frågor som finns i enkäten. Svaren behandlas dock inte i detta forum.

Enkätens frågor är indelade i 4 teman:
A. Bakgrund
1. Vilket år är du född?
2. Vad har du för slags lärarutbildning alternativt annan utbildning?
3. Vilken ämnesinriktning har du i din utbildning (om någon)? Om du har en ämnesinriktning, vad gjorde att du valde just den?
4. Har du någon annan ämnesutbildning/fortbildning?
5. Hur många år har du undervisat?
6. Vilka åldrar har du huvudsakligen undervisat?
7. Vilka ämnen har du huvudsakligen undervisat i?

B. Egna erfarenheter från skoltiden
1. Vilket/vilka var dina egna favoritämnen i skolan?
2. Hur upplevde du själv matematik under din skolgång?
3. Berätta om ditt starkaste matematikminne från skoltiden!
4. Har någonting inträffat eller gjort att du efter skoltiden förändrat din syn på och/eller inställning till matematik? I så fall vad och på vilket sätt?

C. Egna erfarenheter från lärarrollen
1. Berätta hur en typisk matematiklektion går till när du undervisar!
2. Berätta om den/de mest ovanliga matematiklektionen/erna du hållit!
3. Vilka läromedel/hjälpmedel använder du mest i din matematikundervisning? Vilka använder du helst?
4. Hur bedömer du dina elevers matematikförståelse? Berätta om alla sätt du kan komma på!
5. Vad tycker du om de nationella proven i matematik som bedömningsinstrument?
6. Har du någon gång upplevt att en elevs matematiska förståelse är väsentligt skilt från hur eleven presterar på t.ex. prov och tester? Vad är det i så fall som skiljer sig åt?
7. Hur upplever du dina elevers attityd och inställning till matematikämnet?
8. Berätta om ditt bästa minne från din egen matematikundervisning!
9. Berätta om någon situation som du som matematiklärare har upplevt speciellt utmanade och/eller frustrerande!

D. Om projektet
1. Har du varit med i andra utvecklingsprojekt tidigare? I så fall vad har det/dessa handlat om?
2. Varför har du valt/blivit utvald att delta i skolverkets matematiksatsning?
3. Vilka förväntningar har du på projektet?
4. Vilka farhågor har du inför projektet?
5. Vad skulle du helst av allt önska att ett matematikprojekt ger dig som lärare?

Ann Nilsson , har skrivit sin studentuppsats med fokus på matematikspelet Rutiga Familjens integration i en ny lärmiljö: hos elever som upplever svårigheter i matematik. Elevernas förståelse, attityd och bedömning av den egna förmågan analyseras och kompletteras av spelobservationer samt intervju med specialpedagog och mynnar ut i konkreta rekommendationer för spelets integration i och anpassning till denna lärsituation. Examensarbetet utsågs till Sveriges bästa uppsats i systemvetenskap
Titel: Lärsituationens komplexitet för elever som upplever svårigheter i matematik: Rutiga Familjen i en ny lärmiljö
Författare: Nilsson, Ann, Högskolan Väst
Handledare: Pareto, Lena, Högskolan Väst
Examinator: Gander, Pierre, Högskolan Väst
Abstrakt:
Räkna med Rutiga Familjen är ett spel utvecklat som läromedel i matematik. Spelets huvudmål är att motivera elever i sitt lärande genom sin grafiska representation av decimalsystemet, de fyra räknesätten, positiva och negativa tal samt genom sin pedagogiska ansats av en lärande agent. För att motivera elever att spela och arbeta med matematik utan att initialt vara medveten om det, är matematiken i spelet trots sin matematiska grund, nedtonad. Spelet som testas internationellt mot normaltpresterande elever, introducerades i detta projekt till sex svenska elever med låg motivation för och/eller svårigheter i matematik. Eleverna som är från femte till sjunde klass deltog i denna undersökning under en tre veckors period. Projektets huvudmål är att föreslå rekommendationer för matematikspelets integration i undervisningen av elever med matematiksvårigheter och för anpassning av spelet till deras behov. Som utgångspunkt för framtagning av rekommendationerna ställdes följande fråga: Hur ser lärsituationen ut för elever som upplever svårigheter i matematik? I ett försök att förstå komplexiteten av elevernas lärsituation genomfördes flera tester i deras attityd, självvärdering och matematikförståelse, observationer av deras spelande, intervju med specialpedagogen samt enkät kring deras attityd gentemot spelet och specialundervisningen och kring deras förståelse för traditionellt vs grafiskt representerade matematikuppgifter. Trots studiens tidsbegränsning är det uppenbart att elevernas svårigheter i matematik hänger samman med andra faktorer, då majoriteten av eleverna uppvisar en negativ inställning, en låg självvärdering samt känslighet för störningar och reaktioner från sitt sociala nätverk. Läs uppsatsen

Ref: Nilsson A. Lärsituationens komplexitet för elever som upplever svårigheter i matematik : Rutiga Familjen i en ny lärmiljö. 2009.

Sagan finns nu delvis även i form av korta filmavsnitt. Filmerna kan inleda eller komplettera den skriftliga sagan. 3D filmerna är resultatet av ett projektarbete och skapades av Digitala Media studenter, Högskolan Väst i Trollhättan.
» Titta på filmerna

”Matematik kan vara svårt att förstå. Genom Lena Paretos dataspel kan fler elever få möjligheten att få en grundläggande talförståelse. En opublicerad studie har nyss genomfört med 500 elever från årskurs ett till sex och den visar markant bättre resultat för de elever som använde spelet under en tioveckorsperiod.”
Tidningsartikel Ttela, onsdag 23 maj 2012 » Läs mer