Rutiga Familjen deltar i WGLN:s symposium i Lund, Harnessing Technology for Learning – University and School Partnerships. Symposiet är en del av en större satsning på lärande och informationsteknik som Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse finansierar. Målsättningen är att lyfta fram nya tekniker och metoder för undervisning på grundskola och gymnasium – även särskolor – och att förverkliga dessa i konkreta klassrumsanpassade verktyg som i det dagliga arbetet verkar stimulerande för både elever och lärare.

Lena Pareto, vars proof-of-concept finansierades av WGLN 2006-2007, presenterar matematikspelet och pilotstudiens resultat:

Who plays the math game best – you or the agent you just taught?
Teachable Agent Games for Early Math

Under symposiet tas första kontakten med Lund Universitet och grunden till ett framtida samarbete läggs.

Rutiga Familjen deltar och används i  Lund Universitets projekt  ”Digitala dialoger – interaktion med digitala karaktärer via persondatorer och interaktiva skrivtavlor” som ingår i KK Stiftelsens program Unga Nätkulturer. Projektet handlar om att i samverkan med ungdomar i åldern 12 – 16 år kartlägga skeenden i pedagogiska dialoger mellan ungdomar och digitala karaktärer i digitala läromedel.

Lärarutbildnings- och forskningsnämnden, LUN, vid Högskolan Väst beviljar bidrag för projektet Teachable Agent Games for Early Conceptual Understanding – learning, outcome and integration in classroom instruction.

Finansieringen gäller 2009 och under denna period sker bl.a. följande:

- Samarbete med lärarutbildningen på Högskolan Väst initieras.
- Användning av innovativ teknologi i autentisk miljö, dvs.i ordinarie klassrumssituation med sin ordinarie lärare, utforskas och utvärderas.
- Undervisningsmodeller och metoder för användande av IT-baserade läromedel föreslås i samarbete med lärarna.
- Möjligheterna med alternativa förklaringsmodeller för grundläggande matematik, med fokus på lågpresterande elever och elever med matematiksvårigheter, utforskas.
- Yttre motivationsfaktorer som poänglistor, ”leveling” och andra komponenter från spelvärlden utvecklas och läggs till i RF.
- Studier utförs inom ramen för hela projektet, som under 2009 också finansieras av WGLN. Studien sker med sammanlagt 12 klasser som använder Rutiga Familjen under 10 veckors tid (i Uddevalla, Göteborg, Lund och Stanford, USA), samt 9 kontrollklasser (i Uddevalla). Ett gediget dataunderlag (tester i matematikförståelse, attityd, självvärdering samt stora mängder loggningsdata från spelet) samlas in och analysen påbörjas.
- Studie påbörjas december 2009 och utvidgas med 6 nya skolor, 12 nya lärare och 16 nya klasser.

Studien ingår i WGLN-finansierat projektet ”Talking and Seeing Maths” och ämnar att utvärdera de olika lärmodes i matematikspelet Rutiga Familjen för att förstå vad det är i spelet som gör att eleverna lär sig bättre. Studien har olika utgångslägen. Detaljerna kring dessa avslöjas först efter att studie är genomförd.

Under fyra veckor i november-december 2012 genomförs studien i fyra grundskolor med 120 fjärdeklassare från Trollhättans kommun. I varje klass delas eleverna upp i socialt fungerande par som har ungefär samma nivå i matematik. Alla par tilldelas sedan en specifik lärmode att arbeta utifrån. Paren får specifika uppgifter att utföra och utmaningar att möta. Studien påbörjas och avslutas med pre- resp. posttester i attityd, självvärdering och matematik.

Studien bedrivs i samarbete med Annika Silvervarg från Linköpings Universitet och Daniel L. Schwartz från Stanford University, Usa.

Projektet kan innebära kommersialisering av produkten om lämplig samarbetspartner hittas. Kontakter har tagits med möjliga intressenter såsom Natur&Kultur, Levande böcker, och Gammafon Multimedia. Intresse för projektet finns hos samtliga, men ingen av kontakterna har lett till ett samarbete. Skälen är olika – vad gäller Natur&Kultur så anser de projektet vara mycket intressant ur pedagogisk synvinkel men inte ur kommersiell.
Skälen de anger är

1) att marknaden allmänt i Sverige för läromedel är för liten för att bli lönsam
2) att renodlade IT-läromedel är svåra att sälja
3) att lärare vill ha IT-läromedel som är begränsade till specifika träningsmoment
4) att lärare inte vill ha läromedel som klart går utanför läroplanen:

- ”lågstadielärare vill inte höra talas om negativa tal”
- av princip kan inte samma spel användas på lågstadiet som på högstadiet
- projektet grundidé är ett nytt sätt att se matematik som bygger på en djupare förståelse och många lärare har själva inte den förståelsen.

De två första punkterna verkar vara ett allmänt problem, medan de två sista är specifikt för projektet ifråga. Min slutsats blir att åtminstone Natur&Kultur anser att idéerna i projektet är för nytänkande för att slå som kommersiell produkt.
Vad gäller de spelorienterade potentiella samarbetsparterna, så anser de att spelet är kul och kan tänka sig att ta med det som en del i ett annat CD-rom spel. Min uppfattning är att de ser projektet rent ur spel- och nöjesperspektiv, utan att förstå eller bry sig om den pedagogiska potential som finns i projektet. Vår ståndpunkt är att den pedagogiska aspekten är för betydande och intressant för att inte ges utrymme som ett eget spel.

Inför vårt fortsatta arbete under Fas I av Skolverkets satsning på matematik i Uddevalla 2011-2013 har vi sammanställt en enkät som riktar sig till alla deltagande lärare i projektet. Syftet med enkäten är att delvis fungera som ett tillfälle för lärarna att reflektera över sin relation och syn på ämnet matematik, som en utgångspunkt för våra fortsatta diskussioner. Delvis kommer enkätsvaren att  sammanställas och konkretiseras i gemensamma idébanker som vi alla kan ta del av och diskutera kring, som t.ex.:

- vad kan påverka synen på ämnet (fråga B.4)
- exempel på alternativa matematiklektioner (fråga C.2)
- exempel på bedömningsmetoder och brister i våra vanliga bedömningsinstrument (fråga C.4-6)
- vad värdesätts i undervisningssammanhang (fråga C.8)
- vad är speciellt utmanande (fråga C.9)
- vilka förväntningar och farhågor finns det inför detta projekt (fråga D.3-4)

Nedan presenteras alla frågor som finns i enkäten. Svaren behandlas dock inte i detta forum.

Enkätens frågor är indelade i 4 teman:
A. Bakgrund
1. Vilket år är du född?
2. Vad har du för slags lärarutbildning alternativt annan utbildning?
3. Vilken ämnesinriktning har du i din utbildning (om någon)? Om du har en ämnesinriktning, vad gjorde att du valde just den?
4. Har du någon annan ämnesutbildning/fortbildning?
5. Hur många år har du undervisat?
6. Vilka åldrar har du huvudsakligen undervisat?
7. Vilka ämnen har du huvudsakligen undervisat i?

B. Egna erfarenheter från skoltiden
1. Vilket/vilka var dina egna favoritämnen i skolan?
2. Hur upplevde du själv matematik under din skolgång?
3. Berätta om ditt starkaste matematikminne från skoltiden!
4. Har någonting inträffat eller gjort att du efter skoltiden förändrat din syn på och/eller inställning till matematik? I så fall vad och på vilket sätt?

C. Egna erfarenheter från lärarrollen
1. Berätta hur en typisk matematiklektion går till när du undervisar!
2. Berätta om den/de mest ovanliga matematiklektionen/erna du hållit!
3. Vilka läromedel/hjälpmedel använder du mest i din matematikundervisning? Vilka använder du helst?
4. Hur bedömer du dina elevers matematikförståelse? Berätta om alla sätt du kan komma på!
5. Vad tycker du om de nationella proven i matematik som bedömningsinstrument?
6. Har du någon gång upplevt att en elevs matematiska förståelse är väsentligt skilt från hur eleven presterar på t.ex. prov och tester? Vad är det i så fall som skiljer sig åt?
7. Hur upplever du dina elevers attityd och inställning till matematikämnet?
8. Berätta om ditt bästa minne från din egen matematikundervisning!
9. Berätta om någon situation som du som matematiklärare har upplevt speciellt utmanade och/eller frustrerande!

D. Om projektet
1. Har du varit med i andra utvecklingsprojekt tidigare? I så fall vad har det/dessa handlat om?
2. Varför har du valt/blivit utvald att delta i skolverkets matematiksatsning?
3. Vilka förväntningar har du på projektet?
4. Vilka farhågor har du inför projektet?
5. Vad skulle du helst av allt önska att ett matematikprojekt ger dig som lärare?