Till EDMEDIA-konferensen World Conference on Educational Multimedia, Hypermedia and Telecommunications in Lugano, Schweiz, presenterade Lena Pareto följande artikel 2004: The Squares Family: A Game and Story based Microworld for Understanding Arithmetic Concepts designed to attract girls (eftersom artikeln publiceras internationellt, är den på engelska.)
Abstrakt: To address the matter of children’s lacking understanding of arithmetic concepts, we have designed an educational environment, a microworld, which we believe stimulate self-regulation and reflective cognition. The microworld is based on an analogical, constructive representation, where mathematical objects and operations are translated into graphical objects and animations. The microworld contains a story, and combined card- and board games. The story is about the Squares Family. It has three purposes: to explain the graphical model; to introduce the games; and to give an understanding of the concepts involved. The purpose of the games is to allow children to use the graphical model and to practice important aspects of arithmetic. The games focus on concepts, not computations, and encourage own discoveries. The combination of a story-based microworld with games shows potential for providing an effective learning environment. The microworld is developed with user-centred design, and there is a prototype in Java. » Läs mer

Till AIED konferensen 15th International Conference on Artificial Intelligence in Education, in Auckland, Nya Zeeland, presenterade kollegan Björn Sjödén tillsammans med Lena Pareto, Betty Tärning samt Agneta Gulz (Lund Universitet) följande artikel 2011: Transferring Teaching to Testing – An Unexplored Aspect of Teachable Agents (eftersom artikeln publiceras internationellt, är den på engelska.)
Abstrakt: The present study examined whether socio-motivational effects from working with a Teachable Agent (TA) might transfer from the formative learning phase to a summative test situation. Forty-nine students (9-10 years old) performed a digital pretest of math skills, then played a TA-based educational math game in school over a period of eight weeks. Thereafter, the students were divided into two groups, matched according to their pretest scores, and randomly assigned one of two posttest conditions: either with the TA present, or without the TA. Results showed that low-performers on the pretest improved significantly more on the posttest than did high-performers, but only when tested with the TA. We reason that low-performers might be more susceptible to a supportive social context – as provided by their TA – for performing well in a test situation. » Läs mer

Till ICDVRAT konferensen, 9th International Conference on Disability, Virtual Reality and Associated Technologies, in Laval, France, presenterade Lena Pareto följande artikel september 2012: Mathematical Literacy for everyone using Arithmetic Games (eftersom artikeln publiceras internationellt, är den på engelska).
Abstrakt: An innovative mathematics game shown to be effective for low-achieving mainstream students is tested in special education for learners with intellectual disabilities. The game relies on a graphical, intuitive representation for numbers and arithmetic operations to foster conceptual understanding and numbers sense, and provides a set of 2-player games to develop strategic thinking and reasoning skills. The game runs on computers and interactive white boards, and as an augmented reality application at a science centre. We compare its use in special education and mainstream education with respect to usage, performance levels and learning gain. The game has been used by teachers in special educations, with gains in mathematical understanding, strategic thinking and communication skills as effects. » För närvarande är endast abstraktet publicerat. Artikeln publiceras online den 15:e mars 2013 i ICDVRAT:s arkiv.
Ta del av Lena Paretos presentation: Mathematical Literacy for everyone using Arithmetic Games

Vi inleder den andra delen av Fas II i Skolverkets matematiksatsning i Uddevalla (2011-2013) med en uppstartsträff dit alla Rutiga Familjens lärare inbjuds. Alla välkomnas efter sommarens uppehåll och träffen inleds med att Kjell Svanström, projektets koordinator och lärare på Dalabergskolan, presenterar höstens planering:

1) Arbetet med Rutiga Familjen under matematiklektionerna:
- innan v. 38: Genomföra lektionsplanering 2 (som planerades VT12)
- v. 38: Anteckna reflektioner kring lektionsplanering 2 med individuell handledning
- v. 39: Skicka in lektionsplanering 3
- v. 39 – v. 42: Genomföra lektionsplanering 3
- v. 42: Skicka in reflektioner kring lektionsplanering 3
- v. 45: Skicka in lektionsplanering 4
- v. 45 – v. 49: Genomföra lektionsplanering 4
- v. 49: Skicka in reflektioner kring lektionsplanering 4

2) Genomförandet av elevtester vid två tillfällen:
- v. 35 – 49: RF eleverna utför sin andra testomgång. Preliminärt kommer elevtester i matematikförståelse och i självvärdering ske baserad på elevens individuella speltid.
- jan 2013: alla RF elever utför sin tredje testomgång i matematik och självvärdering.

3) Lärarna erbjuds möjlighet till fortbildning i konceptuell förståelse vid tre tillfällen under v. 36.

4) En halvdag projektkonferens med ”Kollegial samarbete” som huvudfokus är inplanerad under v. 44.

5) 18:e mars 2013 har vi vår avslutande projektkonferens (halvdag).

Efter fikat tar Maria Spante från Högskolan Väst över och presenterar resultaten av lärarenkäten som gjordes VT12. Hon lyfter fram typexempel och minnesvärda inslag från enkätsvaren samtidigt som hon förtydligar att enkäten ännu är öppen för svar från nytillkomna lärare samt lärare som inte hunnit besvara den.

Lena Pareto, från Högskolan Väst och Rutiga Familjens grundare, presenterar sedan elevernas testresultat från den första testomgången.

Lena Nilsson från Högskolan Väst ger oss en inblick i procedurell och konceptuell kunskap med avstamp i TIMMS (2007) djupanalys av svenska elevers matematikkunskaper.

Eftersom ett nytt skolår inleds i samband med uppstartsmötet, visar Ann Nilsson från Högskolan Väst och Kjell Svanström hur RF klasser ska administreras.

Därefter visar Lena Pareto Rutiga Familjens nytillkomna kanaler:
- Rutiga Familjens egen YouTube kanal där varje videoavsnitt belyser ett RF spel.
- Möjligheten att spela RF på Science Center i Trollhättan.

Innan träffen avslutas, lyfter Maria Spante fram fasens fokus: kollegialt samarbete. Det innebär att RF lärarna spelar in sin RF lektion medan en kollega observerar. Efter lektionens slut går de sedan tillsammans igenom videomaterialet och diskuterar kring det alltmedan dialogen spelas in.

Projektet kan innebära kommersialisering av produkten om lämplig samarbetspartner hittas. Kontakter har tagits med möjliga intressenter såsom Natur&Kultur, Levande böcker, och Gammafon Multimedia. Intresse för projektet finns hos samtliga, men ingen av kontakterna har lett till ett samarbete. Skälen är olika – vad gäller Natur&Kultur så anser de projektet vara mycket intressant ur pedagogisk synvinkel men inte ur kommersiell.
Skälen de anger är

1) att marknaden allmänt i Sverige för läromedel är för liten för att bli lönsam
2) att renodlade IT-läromedel är svåra att sälja
3) att lärare vill ha IT-läromedel som är begränsade till specifika träningsmoment
4) att lärare inte vill ha läromedel som klart går utanför läroplanen:

- ”lågstadielärare vill inte höra talas om negativa tal”
- av princip kan inte samma spel användas på lågstadiet som på högstadiet
- projektet grundidé är ett nytt sätt att se matematik som bygger på en djupare förståelse och många lärare har själva inte den förståelsen.

De två första punkterna verkar vara ett allmänt problem, medan de två sista är specifikt för projektet ifråga. Min slutsats blir att åtminstone Natur&Kultur anser att idéerna i projektet är för nytänkande för att slå som kommersiell produkt.
Vad gäller de spelorienterade potentiella samarbetsparterna, så anser de att spelet är kul och kan tänka sig att ta med det som en del i ett annat CD-rom spel. Min uppfattning är att de ser projektet rent ur spel- och nöjesperspektiv, utan att förstå eller bry sig om den pedagogiska potential som finns i projektet. Vår ståndpunkt är att den pedagogiska aspekten är för betydande och intressant för att inte ges utrymme som ett eget spel.

Ann Nilsson , har skrivit sin studentuppsats med fokus på matematikspelet Rutiga Familjens integration i en ny lärmiljö: hos elever som upplever svårigheter i matematik. Elevernas förståelse, attityd och bedömning av den egna förmågan analyseras och kompletteras av spelobservationer samt intervju med specialpedagog och mynnar ut i konkreta rekommendationer för spelets integration i och anpassning till denna lärsituation. Examensarbetet utsågs till Sveriges bästa uppsats i systemvetenskap
Titel: Lärsituationens komplexitet för elever som upplever svårigheter i matematik: Rutiga Familjen i en ny lärmiljö
Författare: Nilsson, Ann, Högskolan Väst
Handledare: Pareto, Lena, Högskolan Väst
Examinator: Gander, Pierre, Högskolan Väst
Abstrakt:
Räkna med Rutiga Familjen är ett spel utvecklat som läromedel i matematik. Spelets huvudmål är att motivera elever i sitt lärande genom sin grafiska representation av decimalsystemet, de fyra räknesätten, positiva och negativa tal samt genom sin pedagogiska ansats av en lärande agent. För att motivera elever att spela och arbeta med matematik utan att initialt vara medveten om det, är matematiken i spelet trots sin matematiska grund, nedtonad. Spelet som testas internationellt mot normaltpresterande elever, introducerades i detta projekt till sex svenska elever med låg motivation för och/eller svårigheter i matematik. Eleverna som är från femte till sjunde klass deltog i denna undersökning under en tre veckors period. Projektets huvudmål är att föreslå rekommendationer för matematikspelets integration i undervisningen av elever med matematiksvårigheter och för anpassning av spelet till deras behov. Som utgångspunkt för framtagning av rekommendationerna ställdes följande fråga: Hur ser lärsituationen ut för elever som upplever svårigheter i matematik? I ett försök att förstå komplexiteten av elevernas lärsituation genomfördes flera tester i deras attityd, självvärdering och matematikförståelse, observationer av deras spelande, intervju med specialpedagogen samt enkät kring deras attityd gentemot spelet och specialundervisningen och kring deras förståelse för traditionellt vs grafiskt representerade matematikuppgifter. Trots studiens tidsbegränsning är det uppenbart att elevernas svårigheter i matematik hänger samman med andra faktorer, då majoriteten av eleverna uppvisar en negativ inställning, en låg självvärdering samt känslighet för störningar och reaktioner från sitt sociala nätverk. Läs uppsatsen

Ref: Nilsson A. Lärsituationens komplexitet för elever som upplever svårigheter i matematik : Rutiga Familjen i en ny lärmiljö. 2009.