Ylva, en av studenterna  bakom bloggen Digital Dagbok beskriver kort sina intryck kring Lena Pareto’s föreläsning om Rutiga Familjen, dyskalkyli och matematik.

Läs inlägget

Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling (KK-stiftelsen) finansierar Rutiga Familjen under projektet En ny generation läromedel och projektnamnet Lek och spela i plus- och minusvärlden. Finansieringen sker över en period av nästan 3,5 år.

Utöver skapandet av Rutiga Familjen (ursprungligen som datorbaserad prototyp) samt dess kontinuerliga utveckling och programmering, sker bl.a. följande mellan dec 1997 och maj 2001:
- Projektidén presenteras till lärare från tre olika skolor.
- Intervju av huvudsakligen flickor utförs. Intervjun fokuserar på matematik och datorspel.
- RF:s första spelen i addition och subtraktion med enbart ental testas i en vecka av 2 klasser i årskurs 3 och av tolv 6-åringar.
- Spelen med 10-tal och 100-tal testas med dessa två klasser i årskurs 3 (samma klasser som ovan).
- Projektet presenteras för alla lärare från låg- och mellanstadiet på Åreskolan.
- RF genomgår en ny testomgång med en ny referensskola i Åre. Spelen testas med klasser i årskurs 2, 3, 5 och 6.  I de lägre klasserna testas huvudsakligen spelen med addition och subtraktion på alla nivåer, medan i de högre klasserna testas multiplikations- och divisionsspelen för första gången.
- Åreskolan fortsätter under hösten 99 att använda RF i sin undervisning. Mer djupgående analyser och tester planeras för att försöka avgöra om förståelsen för matematik påverkas. Detta innebär jämförelser av barnens förståelse i formell matematik relativt i RF:s modell samt upprepning av dessa tester efter flera månaders kontinuerligt arbete med spelen.
- RF utgör under hösten 99 en central del i undervisningen av flickorna som har stora inlärningssvårigheter. Undervisningen i datakunskap sker regelbundet på en nystartad internatskola för flickor med extremt svåra uppväxtförhållanden.
- Sökning efter lämpliga samarbetspartners pågår för en eventuell kommersialisering av RF.
- Utförliga förståelsetester med årskurs 2 samt årskurs 6 genomförs i Åreskolan våren 99. Testerna består av först ett skriftligt test med uppgifter som löses i traditionellt formulerad matematik, sedan en spelsession med RF i ca 1 timme var, med den nya kopplingen till matematik påslagen och slutligen ett skriftligt test, med precis samma uppgifter som i den första delen, dock formulerade i rutmodellen, med syftet att se om hur väl eleverna klarade av att lösa olika sorters uppgifter i de två varianterna.
- Kortare test görs på Mossebergsskolan i samband med ett radioprogram, december 1999.
- Förståelsetester görs (med nya barn) på Montessoriskolan i Henån våren 2000.
- Hösten 2000 utförs tester med multiplikations- och divisionsspelen på Åreskolan.
- Åreskolan testar spel mot datorspelare under våren 2001.
- Våren 2001 görs även allmänna tester av spelet (med nya barn) i Östersund.
- Mindre omfattande test av spelets saga och dess ljudeffekter görs på Åreskolan under våren 2001.

Nästa steg i Skolverkets matematiksatsning i Uddevalla innebär att majoriteten av projektens elever från  låg- och mellanstadiet gör två tester var, via sin personliga elevsida i Rutiga Familjen. Det första testet är ett självbedömningstest, där eleven bedömer hur osäker/säker han/hon känner sig inför specifika matematikuppgifter. Det påföljande testet är ett matematiktest som återkopplar till det första testet. Matematiktestet är anpassat efter elevens årskurs eller efter den nivån som elevens lärare bedömer är aktuell. Under våren har 1598 tester utförts, registrerats och bedömts.

”Eleverna i förberedelseklassen för nyblivna svenskar på Ramnerödsskolan står samlade vid en interaktiv skärm. Dataspelet Rutiga Familjen fångar allas uppmärksamhet när de rödfärgade kuberna på skärmen flyttas med ett enkelt fingertryck till större rutlådor.”
Tidningsartikel Bohusläningen, torsdag 24 maj 2012 » Läs mer

Skolverket satsar på matematik i Uddevalla som i samarbete med Högskolan Väst under 2011-2013 har för mål att:
- öka djupförståelse i taluppfattning och aritmetik hos elever årskurs 1-6
- eleverna utvecklar sin förmåga till matematiska resonemang, samt sitt strategiska tänkande
- nå högre måluppfyllelse i Nationella Prov i år 3 och år  5 i matematik
- öka motivationen för en djupare förståelse för matematik hos deltagande elever och lärare
- deltagande lärare få mer erfarenhet av och kunskap om att använda alternativa läromedel
- utveckla effektiva didaktiska metoder för att integrera lärspelet i olika undervisningssituationer
- fördjupa lärares syn på aritmetik genom diskussion om samband , mönster och förståelse av tal och de fyra räknesätten
- skapa en möteskultur för erfarenhetsutbyte och didaktiska diskussioner som är både nivåövergripande (learning studies, skolmöten) och kommunövergripande (projektkonferenser).
Projektet är indelat i tre faser:
Fas I – Projektkonferens (en konferens/år för alla skolor och lärare som leds av forskarna),  samt skolgruppsmöten lärare och forskare tillsammans under HT 2011, där riktlinjer och genomförande definieras tillsammans.
Fas II – Klassrumsobservationer, där lärspelet Rutiga Familjen används i matematikundervisningen, samt återkopplingsmöten (learning studies) och skolgruppsmöten (två möten/termin/skola, innefattar skolans lärare samt forskare) under VT 2012 och HT 2012.
Fas III -  Projektkonferens, skolgruppsmöten, sammanställning av insamlat material, djupanalyser av data, rapportskrivning VT2013 samt spridning av resultaten.

Läs hela ansökan

Till LearnIT konferensen Game in ´Action i Göteborg, presenterade Lena Pareto följande artikel 2007: Utility Games: gaming as a design strategy to achieve utility effects (eftersom artikeln publiceras internationellt, är den på engelska.)
Abstrakt: The objective of this study is to introduce the concept of utility games, to develop a characterization of such a game category, and to explore design and evaluation issues particular for this category. By utility games, we refer to games predominantly designed for utility purposes, and where gaming is viewed as a design strategy to achieve the utility. Four utility games were analysed, with the following dimensions: the overall context, the utility objective, the game setting, evaluations performed and challenges related to design and evaluation. The analysis shows that the utility aspects and the game design are highly interrelated and affect each other on all levels of the design, and that evaluations of utility games have many dimensions to consider. A summary of lessons learnt and some recommendations to utility game designers are provided. » Läs mer