Idag har vi vår kreativa workshop tillsammans med 12 lärare från Hovhultskolan. Lärarna arbetar utifrån vad klassen arbetar med, hur klassen arbetar med det, vilka mål som styr och vilka utmaningar som finns. Sedan väljer varje årskurs en utmaning och ett mål att arbeta utifrån under tre lektioner där eleverna spelar med matematikspelet Rutiga Familjen.

Utmaningarna och målen som valdes per årskurs samt lektionernas upplägg (mål, innehåll, val av spelpartner) ser ut som följande:
ÅK 1
Vald utmaning
Att alla har taluppfattning 0-10
Valt mål
Att alla kan tiokompisarna
Valt upplägg (Klicka på bilden för förstoring)


ÅK 2
Vald utmaning
‘Matte är roligt’, stor spridning kunskapsmässigt
Valt mål
Huvudräkning, 10-kompisar
Valt upplägg (Klicka på bilden för förstoring)

ÅK 3
Vald utmaning
Att alla elever ska kunna dela upp tal
Valt mål
Förståelse för hur tal delas upp
Valt upplägg (Klicka på bilden för förstoring)

ÅK 4 & 5
Vald utmaning
4:an: Få eleverna att våga testa olika strategier.
5:an: Logiskt tänkande. Testa om det kan vara rätt och inte alltid förlita sig på uträkningen.
Valt mål
4:an: Multiplikationstabellerna, att förstå multiplikation och upptäcka genvägar.
5:an: Att välja rätt strategi vid problemlösning med multiplikation och division.
Valt upplägg (Klicka på bilden för förstoring)

ÅK 5
Vald utmaning
Få eleverna att förstå från skuld till termometer till negativa tal, konkret till abstrakt
Valt mål
Negativa tal
Valt upplägg (Klicka på bilden för förstoring)

ÅK 5-6 träning
Vald utmaning
Kunna se en mängd och uppfatta antalet utan att räkna
Valt mål
Kunna se vilka tal som hör ihop och bildar 10
Valt upplägg (Klicka på bilden för förstoring)

ÅK 5-6 sär
Vald utmaning
Konkret – abstrakt
Valt mål
Förståelse
Valt upplägg (Klicka på bilden för förstoring)

Lena Pareto, universitetslektor i datalogi vid Högskolan Väst, träffar allmänheten och forskare på Science Café i Trollhättan och diskuterar den aktuella frågan ”Kan datorspel öka förståelsen för matematik?” samt matematikinlärning och pedagogik.

Studien ingår i WGLN-finansierat projektet ”Talking and Seeing Maths” och ämnar att utvärdera de olika lärmodes i matematikspelet Rutiga Familjen för att förstå vad det är i spelet som gör att eleverna lär sig bättre. Studien har olika utgångslägen. Detaljerna kring dessa avslöjas först efter att studie är genomförd.

Under fyra veckor i november-december 2012 genomförs studien i fyra grundskolor med 120 fjärdeklassare från Trollhättans kommun. I varje klass delas eleverna upp i socialt fungerande par som har ungefär samma nivå i matematik. Alla par tilldelas sedan en specifik lärmode att arbeta utifrån. Paren får specifika uppgifter att utföra och utmaningar att möta. Studien påbörjas och avslutas med pre- resp. posttester i attityd, självvärdering och matematik.

Studien bedrivs i samarbete med Annika Silvervarg från Linköpings Universitet och Daniel L. Schwartz från Stanford University, Usa.

Läs om spelets grafiska utformning, dess mikrovärld samt pedagogik och få samtidigt en översikt  över de olika spelen. Eftersom Rutiga Familjen ändrar sig i takt med forskningen, uppdateras handledningen i skrivandets stund. Under tiden kan du ta del av en tidigare version som introduktion  till Rutiga Familjens kärna.
» Läs handledningen från 2008

Till AIED konferensen 15th International Conference on Artificial Intelligence in Education, in Auckland, Nya Zeeland, presenterade kollegan Björn Sjödén tillsammans med Lena Pareto, Betty Tärning samt Agneta Gulz (Lund Universitet) följande artikel 2011: Transferring Teaching to Testing – An Unexplored Aspect of Teachable Agents (eftersom artikeln publiceras internationellt, är den på engelska.)
Abstrakt: The present study examined whether socio-motivational effects from working with a Teachable Agent (TA) might transfer from the formative learning phase to a summative test situation. Forty-nine students (9-10 years old) performed a digital pretest of math skills, then played a TA-based educational math game in school over a period of eight weeks. Thereafter, the students were divided into two groups, matched according to their pretest scores, and randomly assigned one of two posttest conditions: either with the TA present, or without the TA. Results showed that low-performers on the pretest improved significantly more on the posttest than did high-performers, but only when tested with the TA. We reason that low-performers might be more susceptible to a supportive social context – as provided by their TA – for performing well in a test situation. » Läs mer

Rutiga Familjen deltar i WGLN:s symposium i Lund, Harnessing Technology for Learning – University and School Partnerships. Symposiet är en del av en större satsning på lärande och informationsteknik som Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse finansierar. Målsättningen är att lyfta fram nya tekniker och metoder för undervisning på grundskola och gymnasium – även särskolor – och att förverkliga dessa i konkreta klassrumsanpassade verktyg som i det dagliga arbetet verkar stimulerande för både elever och lärare.

Lena Pareto, vars proof-of-concept finansierades av WGLN 2006-2007, presenterar matematikspelet och pilotstudiens resultat:

Who plays the math game best – you or the agent you just taught?
Teachable Agent Games for Early Math

Under symposiet tas första kontakten med Lund Universitet och grunden till ett framtida samarbete läggs.