Lena Pareto är på ACM SIGACCESS konferensen Conference on Computers and Accessibility in Baltimore, USA, och presenterar följande artikel: Graphical Arithmetic for Learners with Dyscalculia.

Ann Nilsson , har skrivit sin studentuppsats med fokus på matematikspelet Rutiga Familjens integration i en ny lärmiljö: hos elever som upplever svårigheter i matematik. Elevernas förståelse, attityd och bedömning av den egna förmågan analyseras och kompletteras av spelobservationer samt intervju med specialpedagog och mynnar ut i konkreta rekommendationer för spelets integration i och anpassning till denna lärsituation. Examensarbetet utsågs till Sveriges bästa uppsats i systemvetenskap
Titel: Lärsituationens komplexitet för elever som upplever svårigheter i matematik: Rutiga Familjen i en ny lärmiljö
Författare: Nilsson, Ann, Högskolan Väst
Handledare: Pareto, Lena, Högskolan Väst
Examinator: Gander, Pierre, Högskolan Väst
Abstrakt:
Räkna med Rutiga Familjen är ett spel utvecklat som läromedel i matematik. Spelets huvudmål är att motivera elever i sitt lärande genom sin grafiska representation av decimalsystemet, de fyra räknesätten, positiva och negativa tal samt genom sin pedagogiska ansats av en lärande agent. För att motivera elever att spela och arbeta med matematik utan att initialt vara medveten om det, är matematiken i spelet trots sin matematiska grund, nedtonad. Spelet som testas internationellt mot normaltpresterande elever, introducerades i detta projekt till sex svenska elever med låg motivation för och/eller svårigheter i matematik. Eleverna som är från femte till sjunde klass deltog i denna undersökning under en tre veckors period. Projektets huvudmål är att föreslå rekommendationer för matematikspelets integration i undervisningen av elever med matematiksvårigheter och för anpassning av spelet till deras behov. Som utgångspunkt för framtagning av rekommendationerna ställdes följande fråga: Hur ser lärsituationen ut för elever som upplever svårigheter i matematik? I ett försök att förstå komplexiteten av elevernas lärsituation genomfördes flera tester i deras attityd, självvärdering och matematikförståelse, observationer av deras spelande, intervju med specialpedagogen samt enkät kring deras attityd gentemot spelet och specialundervisningen och kring deras förståelse för traditionellt vs grafiskt representerade matematikuppgifter. Trots studiens tidsbegränsning är det uppenbart att elevernas svårigheter i matematik hänger samman med andra faktorer, då majoriteten av eleverna uppvisar en negativ inställning, en låg självvärdering samt känslighet för störningar och reaktioner från sitt sociala nätverk. Läs uppsatsen

Ref: Nilsson A. Lärsituationens komplexitet för elever som upplever svårigheter i matematik : Rutiga Familjen i en ny lärmiljö. 2009.

Inför vårt fortsatta arbete under Fas I av Skolverkets satsning på matematik i Uddevalla 2011-2013 har vi sammanställt en enkät som riktar sig till alla deltagande lärare i projektet. Syftet med enkäten är att delvis fungera som ett tillfälle för lärarna att reflektera över sin relation och syn på ämnet matematik, som en utgångspunkt för våra fortsatta diskussioner. Delvis kommer enkätsvaren att  sammanställas och konkretiseras i gemensamma idébanker som vi alla kan ta del av och diskutera kring, som t.ex.:

- vad kan påverka synen på ämnet (fråga B.4)
- exempel på alternativa matematiklektioner (fråga C.2)
- exempel på bedömningsmetoder och brister i våra vanliga bedömningsinstrument (fråga C.4-6)
- vad värdesätts i undervisningssammanhang (fråga C.8)
- vad är speciellt utmanande (fråga C.9)
- vilka förväntningar och farhågor finns det inför detta projekt (fråga D.3-4)

Nedan presenteras alla frågor som finns i enkäten. Svaren behandlas dock inte i detta forum.

Enkätens frågor är indelade i 4 teman:
A. Bakgrund
1. Vilket år är du född?
2. Vad har du för slags lärarutbildning alternativt annan utbildning?
3. Vilken ämnesinriktning har du i din utbildning (om någon)? Om du har en ämnesinriktning, vad gjorde att du valde just den?
4. Har du någon annan ämnesutbildning/fortbildning?
5. Hur många år har du undervisat?
6. Vilka åldrar har du huvudsakligen undervisat?
7. Vilka ämnen har du huvudsakligen undervisat i?

B. Egna erfarenheter från skoltiden
1. Vilket/vilka var dina egna favoritämnen i skolan?
2. Hur upplevde du själv matematik under din skolgång?
3. Berätta om ditt starkaste matematikminne från skoltiden!
4. Har någonting inträffat eller gjort att du efter skoltiden förändrat din syn på och/eller inställning till matematik? I så fall vad och på vilket sätt?

C. Egna erfarenheter från lärarrollen
1. Berätta hur en typisk matematiklektion går till när du undervisar!
2. Berätta om den/de mest ovanliga matematiklektionen/erna du hållit!
3. Vilka läromedel/hjälpmedel använder du mest i din matematikundervisning? Vilka använder du helst?
4. Hur bedömer du dina elevers matematikförståelse? Berätta om alla sätt du kan komma på!
5. Vad tycker du om de nationella proven i matematik som bedömningsinstrument?
6. Har du någon gång upplevt att en elevs matematiska förståelse är väsentligt skilt från hur eleven presterar på t.ex. prov och tester? Vad är det i så fall som skiljer sig åt?
7. Hur upplever du dina elevers attityd och inställning till matematikämnet?
8. Berätta om ditt bästa minne från din egen matematikundervisning!
9. Berätta om någon situation som du som matematiklärare har upplevt speciellt utmanade och/eller frustrerande!

D. Om projektet
1. Har du varit med i andra utvecklingsprojekt tidigare? I så fall vad har det/dessa handlat om?
2. Varför har du valt/blivit utvald att delta i skolverkets matematiksatsning?
3. Vilka förväntningar har du på projektet?
4. Vilka farhågor har du inför projektet?
5. Vad skulle du helst av allt önska att ett matematikprojekt ger dig som lärare?

Till LearnIT konferensen Game in ´Action i Göteborg, presenterade Lena Pareto följande artikel 2007: Utility Games: gaming as a design strategy to achieve utility effects (eftersom artikeln publiceras internationellt, är den på engelska.)
Abstrakt: The objective of this study is to introduce the concept of utility games, to develop a characterization of such a game category, and to explore design and evaluation issues particular for this category. By utility games, we refer to games predominantly designed for utility purposes, and where gaming is viewed as a design strategy to achieve the utility. Four utility games were analysed, with the following dimensions: the overall context, the utility objective, the game setting, evaluations performed and challenges related to design and evaluation. The analysis shows that the utility aspects and the game design are highly interrelated and affect each other on all levels of the design, and that evaluations of utility games have many dimensions to consider. A summary of lessons learnt and some recommendations to utility game designers are provided. » Läs mer

I samband med Rutiga Familjens studieresa i San Francisco bloggar de deltagande lärarna och rektorerna om sin resa, sina möten och skolbesöken i Kalifornien. Följ deras berättelse i bloggen Matematikprojektet bloggar från USA!

”En familj vid namn Rutiga familjen har hjälpt eleverna på Hovhultsskolan i Uddevalla att bli bättre på matematik. För i februari i år hakade två av skolans klasser på matematikprojektet Rutiga familjen.”
Sveriges Radio, Nyheter P4 Väst, fredag 8 oktober 2010 » Läs artikeln och lyssna på reportaget