Ann Nilsson , har skrivit sin studentuppsats med fokus på matematikspelet Rutiga Familjens integration i en ny lärmiljö: hos elever som upplever svårigheter i matematik. Elevernas förståelse, attityd och bedömning av den egna förmågan analyseras och kompletteras av spelobservationer samt intervju med specialpedagog och mynnar ut i konkreta rekommendationer för spelets integration i och anpassning till denna lärsituation. Examensarbetet utsågs till Sveriges bästa uppsats i systemvetenskap
Titel: Lärsituationens komplexitet för elever som upplever svårigheter i matematik: Rutiga Familjen i en ny lärmiljö
Författare: Nilsson, Ann, Högskolan Väst
Handledare: Pareto, Lena, Högskolan Väst
Examinator: Gander, Pierre, Högskolan Väst
Abstrakt:
Räkna med Rutiga Familjen är ett spel utvecklat som läromedel i matematik. Spelets huvudmål är att motivera elever i sitt lärande genom sin grafiska representation av decimalsystemet, de fyra räknesätten, positiva och negativa tal samt genom sin pedagogiska ansats av en lärande agent. För att motivera elever att spela och arbeta med matematik utan att initialt vara medveten om det, är matematiken i spelet trots sin matematiska grund, nedtonad. Spelet som testas internationellt mot normaltpresterande elever, introducerades i detta projekt till sex svenska elever med låg motivation för och/eller svårigheter i matematik. Eleverna som är från femte till sjunde klass deltog i denna undersökning under en tre veckors period. Projektets huvudmål är att föreslå rekommendationer för matematikspelets integration i undervisningen av elever med matematiksvårigheter och för anpassning av spelet till deras behov. Som utgångspunkt för framtagning av rekommendationerna ställdes följande fråga: Hur ser lärsituationen ut för elever som upplever svårigheter i matematik? I ett försök att förstå komplexiteten av elevernas lärsituation genomfördes flera tester i deras attityd, självvärdering och matematikförståelse, observationer av deras spelande, intervju med specialpedagogen samt enkät kring deras attityd gentemot spelet och specialundervisningen och kring deras förståelse för traditionellt vs grafiskt representerade matematikuppgifter. Trots studiens tidsbegränsning är det uppenbart att elevernas svårigheter i matematik hänger samman med andra faktorer, då majoriteten av eleverna uppvisar en negativ inställning, en låg självvärdering samt känslighet för störningar och reaktioner från sitt sociala nätverk. Läs uppsatsen

Ref: Nilsson A. Lärsituationens komplexitet för elever som upplever svårigheter i matematik : Rutiga Familjen i en ny lärmiljö. 2009.

Lena Pareto, Rutiga Familjens skapare och projektets forskningsledare (Högskolan Väst) och Ylva Dahl, skolutvecklare Uddevalla kommun, presenterar matematikspelet under konferensen Framtidens Lärande – är här och nu! i Nacka:

IT lär ut matte på nytt sätt

Konferensen koordineras av Stiftelsen DIU som även ger ut tidskriften DIU, Datorn i utbildningen, där artikeln ”Matte på riktigt – från början” om Rutiga Familjen publiceras oktober 2009.

Till AIED konferensen 15th International Conference on Artificial Intelligence in Education, in Auckland, Nya Zeeland, presenterade Lena Pareto och kollegorna Tobias Arvemo (Högskolan Väst), Ylva Dahl (Uddevalla Skolor), Magnus Haake samt Agneta Gulz (Lund Universitet) följande artikel 2011 :A Teachable-Agent Arithmetic Game’s effects on Mathematics Understanding, Attitude and Self-Efficacy (eftersom artikeln publiceras internationellt, är den på engelska.)
Abstrakt: A teachable-agent arithmetic game is presented and evaluated in terms of student performance, attitude and self-efficacy. An experimental pre-post study design was used, enrolling 153 3rd and 5th grade students in Sweden. The playing group showed significantly larger gains in math performance and self-efficacy beliefs, but not in general attitude towards math, than the control groups. The contributions in relation to previous work include a new educational game being evaluated, and an emphasis on self-efficacy in the study as a strong predictor of math achievements. » Läs mer

Alla RF lärare som deltar i matematiksatsningen i Uddevalla har vid flera tillfällen möjlighet att delta i ett seminarium om konceptuell matematikförståelse. Tillsammans med Lena Nilsson från Högskolan Väst fördjupar vi oss i procedurell och konceptuell förståelse, de ”stora” pedagogiska inriktningarna, learning studies, mm. Sedan drar Lena Pareto parallellen med Rutiga Familjens matematikspel och belyser bl.a. hur konceptuell matematikförståelse tränas. Under seminariet för vi tillsammans givande diskussioner kring matematikförståelsen och dess utmaningar i det dagliga arbetet.

Ta del av Lenas Paretos presentation om Rutiga Familjen & konceptuell matematikförståelse

”Sveriges bästa uppsats i systemvetenskap skrevs av studenten Ann Nilsson från Högskolan Väst i Trollhättan. Det meddelade fackförbundet JUSEK häromdagen då man delade ut det s.k. BEST-stipendiet. Uppsatsen, Lärsituationens komplexitet för elever som upplever svårigheter i matematik – Rutiga Familjen i ny lärmiljö, utgör Ann Nilssons C-uppsats och examensarbete inom utbildningen Digitala media för design av upplevelser och lärande. Uppsatsen är också kopplad till ett forskningsprojekt som Ann Nilssons handledare bedriver i samarbete med bl.a. Stanford University i USA.”
Pressrelease Högskolan Väst, Trollhättan, fredag 16 oktober 2009 » Läs mer

Till AIED konferensen 15th International Conference on Artificial Intelligence in Education, in Auckland, Nya Zeeland, presenterade kollegan Björn Sjödén tillsammans med Lena Pareto, Betty Tärning samt Agneta Gulz (Lund Universitet) följande artikel 2011: Transferring Teaching to Testing – An Unexplored Aspect of Teachable Agents (eftersom artikeln publiceras internationellt, är den på engelska.)
Abstrakt: The present study examined whether socio-motivational effects from working with a Teachable Agent (TA) might transfer from the formative learning phase to a summative test situation. Forty-nine students (9-10 years old) performed a digital pretest of math skills, then played a TA-based educational math game in school over a period of eight weeks. Thereafter, the students were divided into two groups, matched according to their pretest scores, and randomly assigned one of two posttest conditions: either with the TA present, or without the TA. Results showed that low-performers on the pretest improved significantly more on the posttest than did high-performers, but only when tested with the TA. We reason that low-performers might be more susceptible to a supportive social context – as provided by their TA – for performing well in a test situation. » Läs mer