Ann Nilsson , har skrivit sin studentuppsats med fokus på matematikspelet Rutiga Familjens integration i en ny lärmiljö: hos elever som upplever svårigheter i matematik. Elevernas förståelse, attityd och bedömning av den egna förmågan analyseras och kompletteras av spelobservationer samt intervju med specialpedagog och mynnar ut i konkreta rekommendationer för spelets integration i och anpassning till denna lärsituation. Examensarbetet utsågs till Sveriges bästa uppsats i systemvetenskap
Titel: Lärsituationens komplexitet för elever som upplever svårigheter i matematik: Rutiga Familjen i en ny lärmiljö
Författare: Nilsson, Ann, Högskolan Väst
Handledare: Pareto, Lena, Högskolan Väst
Examinator: Gander, Pierre, Högskolan Väst
Abstrakt:
Räkna med Rutiga Familjen är ett spel utvecklat som läromedel i matematik. Spelets huvudmål är att motivera elever i sitt lärande genom sin grafiska representation av decimalsystemet, de fyra räknesätten, positiva och negativa tal samt genom sin pedagogiska ansats av en lärande agent. För att motivera elever att spela och arbeta med matematik utan att initialt vara medveten om det, är matematiken i spelet trots sin matematiska grund, nedtonad. Spelet som testas internationellt mot normaltpresterande elever, introducerades i detta projekt till sex svenska elever med låg motivation för och/eller svårigheter i matematik. Eleverna som är från femte till sjunde klass deltog i denna undersökning under en tre veckors period. Projektets huvudmål är att föreslå rekommendationer för matematikspelets integration i undervisningen av elever med matematiksvårigheter och för anpassning av spelet till deras behov. Som utgångspunkt för framtagning av rekommendationerna ställdes följande fråga: Hur ser lärsituationen ut för elever som upplever svårigheter i matematik? I ett försök att förstå komplexiteten av elevernas lärsituation genomfördes flera tester i deras attityd, självvärdering och matematikförståelse, observationer av deras spelande, intervju med specialpedagogen samt enkät kring deras attityd gentemot spelet och specialundervisningen och kring deras förståelse för traditionellt vs grafiskt representerade matematikuppgifter. Trots studiens tidsbegränsning är det uppenbart att elevernas svårigheter i matematik hänger samman med andra faktorer, då majoriteten av eleverna uppvisar en negativ inställning, en låg självvärdering samt känslighet för störningar och reaktioner från sitt sociala nätverk. Läs uppsatsen

Ref: Nilsson A. Lärsituationens komplexitet för elever som upplever svårigheter i matematik : Rutiga Familjen i en ny lärmiljö. 2009.

I samband med Rutiga Familjens studieresa i San Francisco bloggar de deltagande lärarna och rektorerna om sin resa, sina möten och skolbesöken i Kalifornien. Följ deras berättelse i bloggen Matematikprojektet bloggar från USA!

När eleverna har genomfört sina självbedömnings- och matematiktester är det äntligen dags att under tre lektioner spela Rutiga Familjens uppgraderade matematikspel. Utgångspunkten för dessa tre spelsessioner är resultatet av lärarnas arbete under våra kreativa workshops, då de arbetade med spelets integrering i sin undervisning och planerade sessionernas upplägg samt innehåll.
Klassernas planerade spelsessioner:
- Dalabergsskolan
- Hovhultskolan
- Lane Ryr skolan
- Norgårdenskolan
- Norrskolan
- Sandersdalsskolan
- Unnerödsskolan

”Högskolan Väst i Trollhättan har tillsammans med Stanford University och Lunds universitet fått 1,2 miljoner kronor för att utveckla grundskolans matematikundervisning med hjälp av IT och digitala whiteboard.”
Tidningsartikel Elektronik i Norden, 15/2008, fredag 17 oktober 2008 » Läs mer på s. 25

Ylva, en av studenterna  bakom bloggen Digital Dagbok beskriver kort sina intryck kring Lena Pareto’s föreläsning om Rutiga Familjen, dyskalkyli och matematik.

Läs inlägget

”- Vad ni är smarta! Forskaren Lena Pareto berömmer barnen i klass tre från Skogshöjdens skola Trollhättan. De spelar mattespelet Rutiga Familjen tillsammans. Rutiga Familjen är resultatet av Lena Paretos forskning. Genom spelet vill hon uppmuntra barns upptäckarglädje.”
Tidningsartikel Västpunkt, 2/2011 » Läs mer på s. 4